Av Nils-Erik Nilsson, vice ordförande i Miljövänner för kärnkraft
Det finns en omfattande rädsla för kärnkraft i samhället. Den förefaller ha sin grund i uppfattningen ”Strålning är farligt”. Detta går igen både i rädslan för olyckor, avfall och uranbrytning. Men hur är det? Skulle verkligen liv kunna existera utan ”radioaktiv strålning”? Finns det något exempel på liv som funnits i en ”strålningsfri miljö”? Fortsätt läsa
Tyskland har beslutat förlänga drifttiden för sin kärnkraft till 2040 (istället för 2025 som tidigare beslutat), se artikel i SvD.
Det är ett mycket välkommet beslut. Tyskland får merparten av sin energi från fossilt kol och gas, och forcerad avveckling av kärnkraften skulle allvarligt försvåra arbetet att minska användningen av fossila bränslen och reducera utsläppen av koldioxid.
Helst skulle vi vilja se att Tyskland helt överger idén om politiskt driven kärnkraftsavveckling, och istället tillåter utbyggnad. Men detta är ett steg i rätt riktning.
Per Bolund (mp) anklagar regeringen för att ha en närmast religiös hållning till kärnkraften.
Om det är någon som har en religiös hållning till kärnkraft så är det Bolund och Miljöpartet som till varje pris vill förbjuda och avveckla all kärnkraft. Miljöpartiets kärnkraftsskräck är baserad på tro och inte på vetande.
Bolund menar att svensk kärnkraft inte har lett till att kolkraftverket i Värtan i Stockholm har lagts ner. Det är sant, men detta kolkraftverk producerar inte bara el utan också fjärrvärme. Fjärrvärmeproduktionen där kan inte ersättas med vindkraft, och inte heller med dagens svenska kärnkraftsverk som bara producerar el. (Såvida man inte använder elen för uppvärmning, men det brukar Miljöpartister tycka väldigt illa om.) Det är dock fullt möjligt att bygga nya kärnkraftverk så att de producerar både fjärrvärme och el, vilket man bör överväga att göra (det nedlagda Ågesta var ett sådant som värmde bostäder i Farsta).
Bolund hävdar att utbyggd kärnkraft i Sverige skulle leda till mindre vindkraft i våra grannländer Danmark, Tyskland och Polen. Det innebär i så fall att han inser att vindkraften är dyrare än ny kärnkraft, vilket motsäger ett vanligt mantra från bl.a Miljöpartiet.
Läser man den tyska artikel som Bolund länkar till så ser man att problemet är att Tyskland har en avvecklingsplan för kärnkraft, men ingen motsvarande avvecklingsplan för kolkraft. Och den politiken ligger Bolunds gröna partivänner i Tyskland bakom.
Lösningen för Tyskland vore att ta bort avvecklingsplanen för kärnkraft och istället inleda en avveckling av kolkraften.
Av
Fil dr i fysik vid Stockholms universitet Lars Persson, Sigtuna stad
och Docent vid KTH i kärnsäkerhet Frigyes Reisch, Stockholm
El är en nödvändighet i dagens samhälle. Senaste kunskapen om detta är den extremt kalla vintern i år och stormarna Gudrun och Per för några år sedan. I det moderna elnätet kommer elen ifrån kärnkraft, vatten, vind, biobränsle samt även kol, olja och gas. Fortsätt läsa
Miljövänner för kärnkraft välkomnar historiskt kärnkraftsbeslut.
Riksdagen har idag fattat det historiska beslutet att tillåta nya
kärnkraftsreaktorer i Sverige. Efter 30 år av avveckling så blir det
äntligen möjligt att utveckla igen.
Ny kärnkraft i Sverige är nödvändig för att behålla välfärden i
framtiden samtidigt som man värnar miljö, klimat, människors hälsa och säkerhet.
Det är dock tragiskt att man sätter en gräns på maximalt tio reaktorer i drift samtidigt i Sverige. Vi hoppas på att man avskaffar den
begränsningen framöver.
Av Lars Wiegert MFK sekr.
En ofta upprepad osanning är att kärnkraften skulle vara speciellt dyr att bygga. Man hänvisar då till den femte reaktorn i Finland där slutnotan nu anses hamna på ca 50 Mdr sek mot från början beräknade 25 Mdr sek. Fortsätt läsa
Dags för en ny redovisning av vad styrelsen sysslar med, samt lite notiser som kan vara av intresse. Läs infobladet
Följande pressmeddelande sändes via Newsdesk samma natt som det hände för 24 år sedan.
Natten till den 26 april havererade en reaktor i Tjernobyl och många minns detta med en rysning och förtroendet för kärnkraften sjönk, av förståeliga skäl, dramatiskt. Fortsätt läsa
Världsbanken ska låna ut pengar till Sydafrika för att bygga ett av världens största kolkraftverk, som kommer att släppa ut lika mycket koldioxid som halva Sveriges totala utsläpp. Sveriges regeringen säger ja till detta lån, medan en del andra länder tvekar. Se artikel i SvD.
Ett lån från Världsbanken är att betrakta som en subvention. Om Sydafrika istället hade lånat upp motsvarande kapital på den reguljära finansmarknaden så hade de fått betala betydligt högre ränta, om de överhuvudtaget lyckats få ihop pengarna.
Regeringen försöker gömma sig bakom det faktum att lånet även innehåller satsningar på vind- och solenergi. Men det håller inte eftersom dessa bara utgör 10 % procent av kapitalet och 5 % av effekten.
Världsbanken hävdar att “alternativ” (vilket troligtvis betyder förnybar) energi inte räcker för att täcka Sydafrikas behov, och svenska regeringen säger att vi inte kan säga att de inte har rätt till energi. Visst, men i så fall borde de satsa på kärnkraft istället.
Ge Sydafrika lån för att bygga nya kärnkraftverk! Sydafrika har redan ett kärnkraftverk i drift, så de har redan kompetensen och infrastrukturen för detta.
Uttalande antaget vid Miljövänner för kärnkrafts årsmöte den 13 mars 2010
De som påstår att vi kan klara klimathotet och ändå undvara kärnkraften är inte trovärdiga. Några påstår att brytning och framställning av klyvbart uran genererar CO2. Det är förvisso sant att här används en del fossilt bränsle, men faktum är att om man studerar alla utsläpp i kärnkraftens livscykel (från gruvan till graven), så är utsläppen räknat per producerad kWh inte större än för vindkraft. Fortsätt läsa