Arkiv för kategori 'Artiklar'

MFK yttrande över Kärnavfallsrådets rapport SOU 2022-7

220506

Kärnavfallsrådet (Statens råd för kärnavfallsfrågor) är en tvärvetenskaplig kommitté med uppdrag att ge regeringen råd i frågor om använt kärnbränsle, kärnavfall och rivning av kärntekniska anläggningar.
Årets rapport, SOU 2022:7 har rubriken
”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2022 – Samhället, tekniken och etiken”

Rapporten med tillhörande pressmeddelande kan hämtas via följande länk (klicka här)

Av Carl Erik Magnusson, ordf.
Den 27 januari 2022 fattade regeringen två historiska beslut i kärnavfallsfrågan och gav tillåtlighet enligt Miljöbalken (1998:808) och tillstånd enligt Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) för uppförande och drift av ett slutförvar för använt kärnbränsle.
Miljövänner för Kärnkraft, MFK, vill framföra kommentarer enligt följande:

Under kap 2.2 om ”Villkor om stegvis prövning och den fortsatta processen efter beslut” skriver regeringen i sitt beslut att ”verksamheten ska vara föremål för en stegvis prövning” och baseras på en ”referensutformning” såsom den beskrivits i SKB:s ansökan. [2c]. Anledningen till det stegvisa förfarandet enligt kärntekniklagen är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att SKB söker tillstånd för en ”teoretisk referensutformning av anläggningen snarare än en faktisk och i alla avseenden färdigutvecklad utformning”.

MFK håller med om att uppförande av slutförvar i varje led är föremål för utvärdering – sådan stegvis prövning bör vara normal rutin i all konstruktionsverksamhet. Prövningen bör göras mot all den vetenskap och erfarenhet som under lång tid genomförts både teoretiskt och empiriskt.
Men inte bara det; vi måste lämna den mentala stagnation som låg i kärntekniklagens inslag av ”förbud mot forskning” och inse att nya rön kan och kommer att göras framöver. Det kan till och med tänkas att utformningen av förvaret kan ta hänsyn till att det som nu kallas ”avfall” tekniskt faktiskt kan återanvändas. Detta skulle kunna medföra dels att slutförvarstiden skulle kunna minskas till hundratals år i stället för något hundratusental år, dels att större delen av kärnbränslets energiinnehåll användes. I så måtto instämmer MFK i inriktningen ska vara en ”referensutformning av anläggningen snarare än en faktisk och i alla avseenden färdigutvecklad utformning”.

Beträffande kapitel 4, ”Århuskonventionen och allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör slutförvaret för använt kärnbränsle” torde det vara en självklarhet i en demokrati att allmänhet och föreningar äger rätt att delta i beslut. Men demokrati handlar inte enbart om rättighet utan också skyldighet. För att vara till gagn för beslutens kvalitet krävs åtminstone ett minimum av sakkunskap hos samma allmänhet. Det talas mycket om etik; MFK vill här påminna om medborgerlig pliktetik, dvs. skyldighet att efter bästa förmåga sätta sig in i viktiga frågor. I vår tid med utbredd förekomst av ”fake news” och försök till obehörig påverkan av viktiga val, är det inte självklart att vetenskap och erfarenhet kan hävda sig.

I kap 2.7 finns en intressant skrivning om långsiktig kompetensförsörjning; om vi förväntar oss medborgerlig kunskap, måste det finnas tillgång till djup expertkunskap. I den kontexten torde den lagstiftning som brukar kallas ”tankeförbudsparagrafen” ha varit kontraproduktiv – ett etiskt dilemma!

Kap 5, 6 och 7 handlar i mycket om en mer akademisk debatt om uthållighet hos kopparkapslar, försprödning av gjutjärn mm. I det sammanhanget är det förvånande, att man inte ens med ett ord nämner att vi faktiskt har empirisk erfarenhet av hur slutprodukter, i debatten om kärnenergin med föråldrad kunskapssyn kallat ”avfall” spridits från en ”naturlig reaktor” i Oklo i nuvarande Gabon. Det visar sig att migrationen av icke flyktiga slutprodukter understigit en meter från härden.

Kapitel 8 handlar om små modulära reaktorer. Typiskt nog har deras ”avfallsproblematik” redan diskuterats av finska STUK, som också varit först med en färdig plan för konventionellt ”avfall”.

Den ryska krigföringen i Ukraina har satt fokus på risker med civil kärnkraft under krig. Detta har inte berörts i kärnavfallsrådets rapport eftersom den kom före krigets början. Intressant i detta sammanhang är att Europas största oljeeldade kraftverk insprängt i berg är svenskt: Stenungsundsverket. Det skulle gå utmärkt att placera en (eller flera) SMR där, och infrastrukturen i form av transmissionsnät finns sedan länge. Men här blottas ett typiskt drag i svensk offentlig förvaltning; att få ny lagstiftning på plats skulle vara en utdragen ”långbänk”. Det är inte ovanligt att svensk miljölagstiftning tenderar att motverka sitt syfte.

Kap 9 har rubrik ”Kärnavfallet, ansvaret för kommande generationer och icke-identitetsproblemet”.
MFK anser att säker förvaring under hundratusen år är ett etiskt imperativ. Men det är inte vår enda och allt överskuggande uppgift. Vi finner det märkligt att man knappast ens berör det etiska problem som måste lösas nu, om mänskligheten ska undkomma en närmast biblisk katastrof i detta sekel. Ett problem som faktiskt är länkat till vår energianvändning nu, och som förvärras om fossilanvändningen fortsätter ”som vanligt”.

Ett annat etiskt problem som fått förnyad aktualitet är existensen av kärnvapen. MFK vill påpeka, att civil kärnkraft är ett sätt, kanske det enda, att bli av med vapenplutonium. Det har gjorts i stor skala då Ukraina och andra forna sovjetrepubliker avstod från de kärnvapen i samband med att The Budapest Memorandum on Security Assurances undertecknades den 5 dec 1994 av Ryssland, USA, Storbritannien m.fl. i vilket de garanterade att bl.a. Ukrainas territoriella integritet skulle respekteras.
Vi vet hur det gick.

Annonser hösten 2021

211204

Tidningen Aktuellt i politiken inför Socialdemokraternas kongress (klicka här)
Tidningen NU nr 37 (medlemsutgåva) och nr 45 inför Liberalernas landsmöte (klicka här)
MediaPlanets annonsbilaga utgiven via Svenska Dagbladet den 29 november (klicka här)

I anslutning till dessa annonser publiceras här en artikel. 

Kärnkraft gör vindkraft överflödig både till sjöss och land 
(mer…)

Planlös planekonomi om energin

201222

null
Artikel med anledning av annons i AIP nr 50 2020 (klicka här). .
Liknande annonser på samma tema var även införda i tidskriften NU nr 41 (klicka här) och Mediaplanets annonsbilaga till Dagens Industri 18 dec (klicka här)

Av Nils-Erik Nilsson, MFKs vice ordf.
Våra politiker vill gärna i detalj bestämma hur mycket el vi skall producera i olika kraftslag. I de flesta fall räknar de bara på producerad elenergi över ett år. I debatten har det nu också börjat dyka upp att vi också måste ha tillräcklig effekt i varje ögonblick. (mer…)

Varför är man så rädd för kärnkraft?

201217

MFK gästkrönika i bloggen ’Grön Opinion’ den 11 dec 2020
Av Nils-Erik Nilsson
(klicka på länken)

Förnybart är inte heller utsläppsfritt

200703

Lars Wiegert har haft en polemik i GP Fria ord (maj 2020).
Detta är slutrepliken av Lars:
Förnybart är inte heller utsläppsfritt

Här är de föregående insändarna i serien:
Glöm en nystart av kärnkraften (av sign. Örjan)
Min replik på den: Kärnkraften finns och behövs
Kärnkraften inte utsläppsfri (av Björn Berglind)

Sverige behöver kärnkraft – artikel i anslutning till annonser mars 2020

200319

Två nya annonser kan ses genom att klicka på följande länkar: Tidningen AIP och Tidningen NU.
Artikeln nedan är en fördjupning av annonsernas budskap och den avslutande länklistan ger ytterligare stöd
. (mer…)

Replik i DN Åsikt om att kärnkraft är minst farlig

191214

Lars Wiegert
Den 1/12 2019 fanns en insändare i DN Åsikt med en avskräckande bild av Tjernobyl efter haveriet med rubrik: ”Tjernobyl visar riskerna med kärnkraften” (klicka på länk). Eftersom MFK har tillgång till utredningar som visar att kärnkraft är säkrast sett till producerad energi, var vi ju tvungna att skriva en replik. Denna kom in direkt samma dag med rubrik ”Kärnkraft är det säkraste energislaget” (klicka för PDF-version). Dagen efter kom även en annan replik med rubrik: ”Mer kärnkraft behövs för klimatets skull” (klicka på länk). Någon slutreplik blev det inte.
I MFKs artikel försvann en länk till James Conca, så den kommer här: (klicka här).
Med denna som utgångspunkt finns i ’Second opinion’ en artikel som bra sammanfattar energislagens dödslista (klicka här).
EUs utredning ExternE är lättillgängligt sammanfattad av Analysgruppen (klicka här).

MFK i polemik i Ordet är fritt, HN oktober 2019

191029

Det började med en insändare i ’ordet är fritt’ med svepande varning för kärnkraft i största allmänhet. (Klicka här)
N-E Nilsson replikerade med att strålning från kärnkraft är mycket liten del av den strålning som vi alltid utsätts för. (klicka här)
Ny replik om att olyckor och felsteg kan hända. (klicka här)
Varpå Nils-Eriks slutreplik handlar om att även olyckor mm var medräknade i hans första replik. (klicka här)

Kärnkraft – Höga ambitioner och rädsla

190919

av Nils-Erik Nilsson
Är kärnkraft farlig? En hel del människor tycks tro det. Men hur är det egentligen? Är det inte istället kärnkraftens enastående öppenhet och mycket höga ambitioner som skapat en felaktig bild? Är inte kärnkraften i verkligheten den minst farliga elproduktionen vi har? Både när det gäller miljön och människors hälsa? Är det hederligt att bortse från observerbar fakta, som visar att kärnkraft hör till de minst farliga sätten att producera el? (mer…)

Hans Blix överlämnar den nya sarkofagen i Tjernobyl

190914

Utan att överdriva är Hans Blix nog en av de mest kända svenskarna, både här hemma och internationellt. Han har ett förflutet som Sveriges utrikesminister 1978-1979 och som generaldirektör för IAEA under perioden 1981-1997. Han är även hedersdoktor vid ett tiotal universitet. Hans huvudintressen är avspänning och nedrustning i världen och internationell energipolitik med tyngdpunkt på kärnkraft. (mer…)