Av Lars Wiegert
Vissa debattörer hävdar envist att kärnkraften är subventionerad. Sanningen är följande: Fortsätt läsa
Författararkiv: larswiegert
Ett första steg mot nya reaktorer
SSM har kungjort att Vattenfall lämnat in ansökan om att få ersätta 1-2 reaktorer med nya. Något beslut om utbyte är dock inte fattat ännu hos Vattenfall, utan ansökan syftar till att få igång processen för att få kunskap om vilka förutsättningar som ska gälla och därmed ha underlag för beslut. Detta uppskattas kunna ta ca tio år i anspråk. Därefter kan upphandlingsprocessen starta och nya reaktorer tas i drift om ytterligare ca fem år. Någonstans måste man börja och MFK ser naturligtvis mycket positivt på att processen kommer igång, vilket borde glädja varje sann miljövän.
(Läs mer)
Annons i AIP 2 juli 2012 med referenser
Klicka här för att se annonsen
Annonstexten:
Kärnkraft är klimatsmart
Kärnkraft har lika liten miljöpåverkan som vattenkraft och vindkraft
Avfallsfrågan är löst. Mängden avfall kan minskas radikalt genom återvinning
Med fjärde generationens reaktor behöver nytt uran inte brytas på minst 1000 år
Generellt dör ca 22 % av befolkningen i cancer. Tillskottet från Tjernobyl uppskattas i närområdet till ytterligare 0,07 %, vilket är för lite för att kunna påvisas
Trots 15 000 sammanlagda driftår har förutom Tjernobyl ingen utomstående omkommit av strålning från kärnkraftsolyckor (Three Mile Island och Fukushima inräknade)
Klicka på länkarna nedan för att se vad som stödjer påståendena.
Livscykelanalys, Vattenfalls el i Sverige
Comparative Carbon Dioxide Emissions from Power Generation (WNA)
Energy Lifecycle of Nuclear Power (Nuclearinfo.net)
Morgondagens reaktor löser avfallsfrågan (Forskning.se)
Dödsorsaker 2010 (Socialstyrelsen)
Chernobyl’s legacy, Health, Environmental and Socio-economic Impacts (IAEA m.fl.)
Backgrounder on the Three Mile Island Accident (U.S.NRC)
Kalla fakta om Fukushima (SKC)
IAEA international fact finding expert mission of the nuclear accident following the great east japan earthquake and tsunami (IAEA)
MFKs remissyttrande över SKBs ansökan om slutförvar
SKB har lämnat in ansökningar om slutförvar och anläggning för inkapsling (Clink). Granskning av dessa görs av SSM som administrerar den nationella remissen, där MFK ingår som remissinstans. MFK har yttrat sig över slutförvarsärendet, men avstått från att ge synpunkter om Clink. Se brevet här
Planlös planhushållning om energin
Politikerna har satt sig i en omöjlig sits genom att detaljstyra hur mycket energi som får produceras av olika energislag. Denna styrning grundar sig mera på åsikter om vad som är bra för miljö, ekonomi, säkerhet mm och inte på reella fakta. Om man lade detaljstyrningen åt sidan och i stället diskuterade krav baserade på fakta, skulle det vara enklare att nå politisk överenskommelse. Fortsätt läsa
Ett steg närmare GenIV-reaktorer
I december 2011 samlades i Bombay 160 forskare inom kärnteknik i ett 2a internationellt seminarium på temat Acceleratordrivna underkritiska reaktorsystem med användning av torium. Bara en månad senare meddelade en forskargrupp i Belgien om ett lyckat test av ’Guinevere’, en prototyp av en blykyld kärnreaktor matad av en partikelaccelerator – en viktig milstolpe mot den typ av acceleratordrivna system (ADS) som forskarna skissade på i Bombay-seminariet.
Dagens reaktorer baserar sig på en härd med klyvbart bränsle som konfigureras så att fissionen kan underhålla en kedjereaktion i en kontrollerad kriticitet. I en ADS är det i stället så att de neutroner som behövs för en fortgående kärnklyvning skapas av högenergiprotoner från en accelerator. Eftersom dessa neutroner produceras utanför reaktorhärden har en ADS-reaktor en större flexibilitet i de isotoper som kan klyvas. Detta gör att ADS alltmer ses som en lovande metod för transmutation av använt kärnbränsle och för kraftgenerering från torium, uran eller återvunnet använt kärnbränsle.
Hela artikeln publiceras av CERN Courier (klicka här). Läs även tidigare artikel i MFKs hemsida och pressmeddelandet från KTH närmast nedan.
Morgondagens reaktor löser kärnavfallsfrågan
Vi har skrivit om fjärde generationens reaktorer tidigare (klicka här).
Enligt ett pressmeddelande från Kungliga Tekniska Högskolan framgår att dagens lättvattenreaktorer bara förbrukar cirka 0,7 procent av energin i kärnbränslet. Resten avses att placeras i slutförvar. Med nästa generations reaktorer kan man uppnå 99 procents förbränning och återvinning av bränslet. Det innebär att vi kan köra kärnkraftverk i Sverige i 5 000 år till utan att behöva gräva upp mer uran ur marken. Denna enorma potential tycks föga känd i media, hos politiker och allmänhet, men MFK vidarebefordrar gärna budskapet via denna länk (klicka här).
1-årsdagen av tsunamin i Japan
Av Lars Wiegert
Nu när man börjar se facit av denna katastrof, kan man inte säga annat än att följderna för de havererade kärnkraftverken trots utsläppen egentligen blev det lilla problemet i förhållande till den enorma förödelse som själva tsunamin åstadkom. Ca 20.000 människor omkom, 125.000 byggnader raserades, liksom otaliga vägar, broar och fördämningar, elnät mm. Hela infrastrukturen i en stor del av Japan förintades. Vad som då är märkligt är att rubrikerna om denna förödelse och stora dödstalen ganska snart tonades ned för att i stället domineras av de havererade reaktorerna, som med sina måttliga utsläpp inte krävde ett enda dödsfall och kontaminerade förhållandevis små areor jämfört med Tjernobyl. Fortsätt läsa
Branden i Ringhals 2
Av Nils-Erik Nilsson
Natten mellan den 11 och 12 maj 2011 utbröt en brand i reaktorinneslutningen på Ringhals 2. Branden i sig utgjorde inte något som helst hot mot omgivningen, men ger en blixtbelysning av de brister som gjort att tillsynsmyndigheten (SSM) sedan juli 2009 satt Ringhals under särskild tillsyn. MFK försvarar inte på något sätt det slarv och de brister som lett till att SSM satt Ringhals under särskild tillsyn, men vill ge sin syn på vad som hände. Branden i Ringhals 2 kan ses som ett utslag av dessa brister och MFK menar att det som hände visar att Ringhals måste förbättra sina rutiner. Fortsätt läsa
Med anledning av elbristen
Av Carl-Erik Magnusson
ON-line kommentar (nr 287) till artikel i Dagens Industri 1 feb 2012 med rubrik ”Bara hälften av kärnkraften går för fullt”.
287. Energi och politik; när möts de två?
Vad är politikens uppgift? Att detaljstyra varje verksamhet eller att diskret skapa goda förutsättningar för medborgarna och mångfalden i deras kunskap? Svar: Det senare!
Men: Svensk politik har under några decennier missat sin uppgift att sätta ramar för verksamheten och kontrollera dess efterlevnad. I stället har den lagt sig i detaljer utan att inhämta nödvändig kunskap. Det gäller utbildning, vård, näringsverksamhet mm.
Energisektorn har förlamats av politiken; forskning har förbjudits, utbildning på området fallerat; vem vill utbilda sig till en hotad bransch? Personal på kärnkraftverken har känt sig ifrågasatta, några under ett helt yrkesliv. Att hålla inspirationen levande i ett sådant klimat är värt all beundran.
Underhåll har försummats; vem investerar under nedläggningshot? Bristfällig skötsel verkar generell. Järnvägen är ett annat exempel.
Det underhåll som under många år minimerats måste nu utföras. Aldrig har så mycket arbete behövt göras på så kort tid som nu, dessutom av medarbetare som ständigt varit ifrågasatta, ibland känt sig mobbade. Att upp mot 20 miljarder kronor offrats på Barsebäcks stängning bidrar inte till underhåll eller produktion.
Vad betyder ordet minister? Svar: Den minste, dvs en tjänare. Har vi glömt det eller bara inte förstått? I en demokrati är politiken medborgarnas tjänare. Den goda makten märks inte, den söker inte sitt. Att ständigt lägga sig i detaljer men missa helheten är inte att föra ut politiken till medborgarna.
Om hälften av kärnkraftverken står stilla får vi kanske söka felet hos oss själva.