Vi var först. Redan år 2009 uppmärksammade vi att energidebattörer bara jämförde energimängder från olika kraftslag räknat i MWh, och inte i hur mycket effekt (MW) de kunde prestera när det krävs. Lite försynt antyddes att det möjligen berodde på att politikerna inte kunde skilja på energi och effekt.
Nu kan vi vara ganska säkra på att så var fallet och fortfarande är hos alltför många. Många debattörer har försökt tona ned krav på effektbalans och nätstabilitet. De envisas fortfarande med att räkna energi och nämner sällan hur mycket effekt man får ur de väderberoende kraftslagen när det krävs. Vädret är nyckfullt och så blir väderberoende kraftkällor. Man skjuter över ansvaret på elbrukarna att anpassa sig till vad som för stunden står till buds, frivilligt eller med tvång. Det blir en slags planlös planekonomi med ransonering som följd. Okunnighet tycks fortfarande råda om vad som händer när inmatad effekt inte förmår möta behovet. Då sjunker frekvensen. När den blir för låg, kopplas transformatorer och generatorer automatiskt bort för att undvika haveri. Så brakar nätet ihop och det blir mörkt och kallt.
Sedan artikeln skrevs har situationen förvärrats betydligt. Regeringen har med ministerstyrda påtryckningar fått kraftbolagen att inom kort stänga ytterligare fyra kärnkraftverk. Man tror att den baskraft de ger kan ersättas med vind och sol. Fortsätt läsa →