Vi var först. Redan år 2009 uppmärksammade vi att energidebattörer bara jämförde energimängder från olika kraftslag räknat i MWh, och inte i hur mycket effekt (MW) de kunde prestera när det krävs. Lite försynt antyddes att det möjligen berodde på att politikerna inte kunde skilja på energi och effekt.
Nu kan vi vara ganska säkra på att så var fallet och fortfarande är hos alltför många. Många debattörer har försökt tona ned krav på effektbalans och nätstabilitet. De envisas fortfarande med att räkna energi och nämner sällan hur mycket effekt man får ur de väderberoende kraftslagen när det krävs. Vädret är nyckfullt och så blir väderberoende kraftkällor. Man skjuter över ansvaret på elbrukarna att anpassa sig till vad som för stunden står till buds, frivilligt eller med tvång. Det blir en slags planlös planekonomi med ransonering som följd. Okunnighet tycks fortfarande råda om vad som händer när inmatad effekt inte förmår möta behovet. Då sjunker frekvensen. När den blir för låg, kopplas transformatorer och generatorer automatiskt bort för att undvika haveri. Så brakar nätet ihop och det blir mörkt och kallt.
Sedan artikeln skrevs har situationen förvärrats betydligt. Regeringen har med ministerstyrda påtryckningar fått kraftbolagen att inom kort stänga ytterligare fyra kärnkraftverk. Man tror att den baskraft de ger kan ersättas med vind och sol.
Inlägg i MyNewsdesk dec 30, 2009 21:57 (klicka gärna på länken för att komma direkt till MyNewsdesk)
Effektbalans är det som gäller
Torsdagen den 17/12 fick jag en varning från min elleverantör om att spotpriset på el var uppe i 261 öre per kWh mot normala 30-40 öre. Kortvarigt under del av dygnet var det till och med uppe i över i 14 kr/kWh. Detta var under en ganska normal vinterdag. Låt vara att fyra reaktorer stod stilla av olika anledningar, men sådant måste men ha med i beräkningen, speciellt när vi har så få anläggningar i drift numera sedan stängningen av Barsebäck. Uppenbarligen finns inte längre tillräckliga marginaler i effektbalansen så snart ett par aggregat står still. Vad beror detta på? Är det dålig planering? Kan det vara så att många beslutsfattare inte förstår skillnaden mellan energi och effekt? I alla kalkyler man ser i debatten räknas bara på energibalans sett över längre perspektiv. Genom ständigt prat om att vi har överskott på energi invaggas vi i en falsk säkerhet. Möjligtvis har vi sådant överskott sett över hela året, men fundamentalt för ett elnät är att det varje sekund måste råda effektbalans för att nätöverföringen inte ska kollapsa. Skyhöga spotpriser måste ses som indikation på att effektbalansen har för små marginaler en normal vinterdag.
Sverige importerade den 17/12 i genomsnitt 1500 MW varav ca en tredjedel var kolkraft från Danmark (källa Nord Pool). Sedan man stängt Barsebäck och nästan alla reservkraftverk (även Stenungsund har man beslutat att stänga) får Sverige allt mer förlita sig till reservkraft från grannländerna. Men när det är kallt i Sverige är det som regel också kallt i grannländerna och inte säkert alls att de kan leverera så mycket som vi önskar. Kanske vill de ha reservkraft från oss istället och vad händer då? Ett totalt sammanbrott synes oundvikligt förr eller senare. Vad Sverige och Norden behöver är inte färre kärnkraftverk. Vindkraften kan inte ersätta kärnkraft eftersom nätet behöver en stadig basinmatning för stabilitetens skull och variationerna i vindkraft balanseras kontinuerligt av vattenkraften, som står för frekvensregleringen. Ju mer vindkraft desto mera kärnkraft behövs. Brist på egna klimatneutrala anläggningar skadar miljö och klimat och ökar risken för total elkollaps i Norden.
Lars Wiegert, Civ.ing
Sekreterare i Miljövänner för kärnkraft
www.mfk.nu