Annons september 2014: ”Kärnkraft räddar liv! – Avveckling förvärrar klimathotet!”
Annonsen betonar ett antal fördelar med kärnkraft. Nedan ges förklaringar och länkar som stödjer varje påstående.
• Kärnkraft behövs för jobb och välfärd!
God tillgång till billig elkraft har i efterkrigstiden varit en av Sveriges främsta konkurrensfördelar. Det näst största bidraget till detta har varit och är kärnkraften. Att ersätta den med subventionerade kraftslag gör elen dyrare och jobben försvinner utomlands. Vissa påstår att de förnybara kraftslagen skapar arbetstillfällen. Förvisso kan det vara så, men det innebär också att de blir dyrare och gör det svårare att överleva för energikrävande industrier, vilka är ryggraden i det svenska välståndet.
• Den är miljö- och klimatsmart
Det finns åtskilliga livscykelanalyser som visar att kärnkraftens miljö- och klimatpåverkan inte är större än för t.ex vindkraft. Då inräknas all påverkan ”från gruvan till graven”. Endast vattenkraft har lägre påverkan, men kärnkraften kommer närmast efter. Klicka på följande länkar:
Energy Lifecycle of Nuclear Power (Nuclearinfo 2005)
Climate Declaration for Electricity from Nuclear Power (Vattenfall EPD-certifikat NO: S-P-00021/26)
Energy Analysis of Power Systems (WNA 2001, updated aug 2014)
Analysera för att agera. En skrift om livscykelanalyser och miljödeklarationer (KSU 2014)
• Kärnkraft ingår i ett robust och hållbart energisystem
Vattenkraft och kärnkraft utgör tillsammans baskraften som stabiliserar det svenska kraftsystemet till att tåla viss mängd slumpmässig inmatning med begränsade krav på spännings- och frekvensreglering från mindre anläggningar, ex-vis vindkraft. De slumpmässiga fluktuationerna balanseras i det korta perspektivet (sekundsnabbt) av vattenkraften och i längre perspektiv av kärnkraft. Ju mera baskraft, desto mera slumpmässig vindkraft kan elsystemet ta emot. Jämfört med tillgänglig energi i förhållande till långsiktig tillgång och miljö- och klimatpåverkan så är kärnkraften väl så uthållig som många av de energislag som politiskt (i Sverige) kallas ”förnybar”.
• Den är dokumenterat mindre farlig än andra energislag
Kärnkraften är robust och säker. Trots fyra härdsmältor i TMI och Fukushima, har ingen dött eller strålskadats av dessa. Enligt FN-organen WHO och UNSCEAR kommer ingen att få total livsdos mera än 10 mSv av Fukushima. Det är mindre än ett år i Bohuslän, där bakgrundsstrålningen är 12 mSv/år. Endast Tjernobyl som är en särling bland reaktorerna, har lett till dödsfall. Ca 50 som direkt kan kopplas till olyckan och framtida beräknad ökning av cancerfall i närområdet till mindre än en promille, vilket är för lite för att kunna påvisas i statistiken. Enligt WHO dör 7 miljoner årligen pga luftföroreningar, en siffra som skulle ha varit mycket högre utan kärnkraft.
Risker och externa kostnader vid elproduktion (Analysgruppen 1996)
Hälsorisker vid elproduktion (KSUs analysgrupp 2001)
Backgrounder on the Three Mile Island Accident (U.S. NRC)
Chernobyl’s Legacy, Health, Environmental and Socio-Economic Impacts (IAEA m.fl)
Kalla fakta om Fukushima (SKC)
IAEA international fact finding expert mission of the nuclear accident following the great east japan earthquake and tsunami (IAEA)
http://iaea.org/newscenter/news/2013/fact-sheet.pdf
http://iaea.org/newscenter/news/2014/f1issues080114.pdf
http://iaea.org/newscenter/news/2014/seamonitoring070114.pdf
http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2014/air-pollution/en/
UN reports on Fukushima radiation
Impact on seafood safety of the nuclear accident in Japan (WHO, FAO)
• Stöd forskning och utveckling – kärnkraft är mer förnybar än vindkraft!
All kraftproduktion förbrukar resurser under sin livstid från ’gruvan till graven’, t.ex vid byggande, drift, underhåll och avveckling/ rivnning. Bästa sättet att jämföra olika kraftslag är livscykelanalyser, som tittar på resursförbrukningen räknat per producerad kWh. Trots att vissa kraftslag inte förbrukar resurs vid själva energiproduktionen, klarar sig kärnkraften minst lika bra tack vare den stora mängden energi som avges under en anläggnings livstid. Som komplement till LC-begreppet har begreppet ’förnybarhet’ myntats, där kärnkraft politiskt diskvalificerats pga att urantillgången inte är oändlig (i internationella sammanhang används begreppet ’sustainable’ = hållbar, vilket inte är samma som ’förnybar’ som används i den svenska debatten). Men med s.k ’Fast Breeders’ som kan återvinna bränsle från de reaktortyper som hittills varit dominerande blir kärnkraft minst lika uthållig som de sk förnybara kraftslagen. Sådan återvinning ger 100 gånger mera energi, 100 gånger mindre avfall och 100 gånger kortare tid för slutförvar. Med dagens kända tillgångar av klyvbart material kan kärnkraft förse mänskligheten med energi långt bortom överskådlig tid.
Se diskussion Om uthållighet och förnybarhet (N-E Nilsson september 2014)
Läs även följande
Kärnkraftsolyckor har visat att kärnkraft är vårt minst farliga energialternativ
Dags att erkänna de liv kärnkraften räddar
Öppet brev till partiledarna om energipolitiken
Öppet brev till regeringen om jämförelse mellan energislagen
