Remissvar avseende Miljömålsrådets rapport: Miljömålen – allas vårt ansvar

Kärnkraften användning i Sverige spelar en viktig roll främst för uppfyllandet av miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Bara naturlig försurning” Indirekt berörs också ”Frisk luft” och ”Levande sjöar och vattendrag”. ”Säker strålmiljö” berörs också av hur kärnkraft används i vårt land.

I Sverige driver den politiska majoriteten för närvarande kravet att kärnkraften skall avvecklas. Detta sägs vara ett led i en omställning till ett hållbart samhälle. En reaktor i Barsebäck har genom ett politiskt beslut stängts 1999. Förhandlingar förs om att tvinga industrin att avveckla resten av kärnkraften enligt tysk modell. (Banverkets chef Bo Bylund leder dessa förhandlingar.)

Efter att Barsebäck1 stängts har importen av el från kolkondenskraftverk i Danmark, Tyskland och Polen varit betydande. Vi har under 2002 och 2003 haft två extrema torrår för vattenkraftproduktionen. Även 2004 ser nu ut att bli det tredje torråret i rad. Nettoimporten av el till Sverige var under 2003 nära 13 TWh eller tre gånger den stängda reaktorns produktionsförmåga. Eftersom bristen på vattenkraft varit lika stor i Norge har gamla koleldade reservkraftverk i Danmark måst tas i anspråk. Dessa saknar i flera fall helt reningsutrustning för rökgaserna.

I det läge där en stor del av Sveriges energiförsörjning täcks med import av fossilbränsle, anser vi det direkt kontraproduktivt mot de uppställda miljömålen att avveckla kärnkraften inom överskådlig tid. Det politiska kravet på kärnkraftsavveckling bör därför snarast strykas från agendan. Drifttillståndet för Barsebäck 1 bör därför återlämnas till ägarna på de villkor som gällde vid stängningen. Förbudet mot att i framtiden vid behov bygga ny kärnkraft bör också upphävas. Omställning till ett hållbart samhälle bör framgent innebära att användningen av fossilbränsle och därmed koldioxidutsläpp reduceras till ett minimum.

EU-projektet ExternE ger en vägledning om hur det fortsatta miljöarbetet bör inriktas inom energisektorn och indirekt också inom transportsektorn. ExternE har tagit fasta på att värdera hälso- och miljöpåverkan från olika elproduktionsformer utifrån en livscykelanalys. Varje kraftslag får en externkostnad per producerad energimängd (kr/kWh)

Klimatpåverkan genom koldioxidutsläpp har studerats i projektet men värderingen är osäker. Oavsett hur stor denna externkostnad är kan man dra slutsatsen att kärnkraft tillsammans med vattenkraft och vindkraft har låga externkostnader och el från fossilbränslen som kol och olja har höga externkostnader. Fossilgasgenererad el har lägre externkostnader än kol och olja men om hänsyn tas till CO2-utsläppen är de väsentligt högre än för kärnkraft.

Givet att miljöavgifter skulle tas ut från all energianvändning som motsvarar de verkliga externkostnaderna, skulle nya marknadsförutsättningar skapas vilka i sin tur skulle innebära kraftigt minskade CO2-utsläpp och att klimatpåverkan påtagligt begränsas. Avgifterna skulle kunna vara ett medel att finansiera utbyggnad av förnybar energi.

För att vara verksamt bör frågan om miljöavgifter drivas inom EU i första hand men i förlängningen även globalt.

Det kan i sammanhanget påpekas något om de nuvarande svenska reglerna för koldioxidbeskattning. Koldioxidskatt utgår på dieselbränsle, eldningsolja, kol olja och gas som används för värmeproduktion. Undantaget är fossilbränsle som används till elproduktion, flygbränsle och bränsle till fartyg. Undantagen är också den el från kolkraft som importeras.

Några exempel ifall CO2-skatterna vore lika:

Lågprisflygets biljettpriser kan komma att fördubblas och fler kommer att välja att resa med tåg särskilt på distanser där tidsvinsten med flyg är liten. Importelen kan bli dubbelt så dyr eftersom kolkraft medför stora utsläpp per producerad kWh. Motiven att satsa på miljövänlig energiproduktion, miljövänliga transportalternativ och effektivare energianvändning förstärks.

Vägen mot ett samhälle utan klimatpåverkan
Stationär energianvändning med fossilbränsle är lättast att ställa om till rimlig kostnad. Exempel är att oljeeldade värmepannor byts mot biobränsleeldade pannor eller värmepumpar, och att fossilbränsleeldade värmeverk byts till biobränsleeldade. Detta sker idag i snabb takt inom bostadssektorn.

Den stora utmaningen är att ställa om trafiksektorns energianvändning. Etanol istället för bensin är ett alternativ som nu prövas. Produktionsanläggningar för etanol kräver stora satsningar, men kan också medföra ny avsättning för jord- och skogsbruket. Biogas är ett annat alternativ som dock kräver dyrare fordonsutrustning. Vätgas och vätgasdrivna bränsleceller är framtida alternativ som nämns. Det bör framhållas att vätgas är en energibärare likt el och måste produceras med en energikälla. Solenergi kan vara en sådan. Ny kärnkraftsteknik kan vara en annan. Ingen dörr bör vara stängd.

Andra överväganden
Internationella miljöavgifter kan öppna vägen för lönsam svensk elexport eftersom vi har utsläppsfri elproduktion. Förutsättningen är att vi först klarar den egna försörjningen, vilket för närvarande inte är fallet. Minskad drift av fossila anläggningar i grannländer är positivt för miljön. I första hand kommer kraftverk med dålig rening att tas ur bruk.

Säker strålmiljö är ett miljömål. Kärnkraftens bidrag till strålmiljön är försumbar. De som hävdar att kärnkraften måste avvecklas anför som regel argument som är relaterade till strålning. Vi vill därför framhålla att inget steg i kärnkraftens livscykel utgör något påtagligt hot mot miljön. Det handlar om kärnbränslets väg från gruva till djupförvar. Urangruvorna framhålls ofta som det största hotet, men i realiteten är deras miljöpåverkan inte större än vad som gäller för gruvor av annat slag. De gruvor som förser de svenska kärnkraftverken är noga kontrollerade. Ett annat argument är risken för reaktorhaveri, där det i synnerhet framhålls att reaktorerna i Barsebäck skulle vara felplacerade med sin närhet till Köpenhamn. Detta hot är grovt överdrivet. Anläggningen har en inbyggd säkerhet mot utsläpp vid ett svårt haveri. Ett förlopp likt det i Tjernobyl är av fysikaliska skäl omöjligt. Det är inte heller troligt att ett terroristangrepp skulle få några påtagliga konsekvenser för omgivningen. ”Avfallsfrågan är inte löst” brukar det heta i motståndarnas argumentation. Vi ser dock inga stora problem med den metod som SKB föreslår för att djupförvara det använda kärnbränslet under obegränsad tid. Kärnbränslet är kemiskt mycket svårlösligt. I praktiken kan det inte lösas i den miljö på 500m djup i berggrunden som det är fråga om. Vi bör snarare betrakta det använda kärnbränslet som en resurs för framtida kärnkraftsteknik.

Samhällsekonomiska överväganden
Kärnkraftens rörliga kostnader är en bråkdel av råoljepriset om vi jämför En kWh el från kärnkraft mot en kWh värme från olja. Lägger vi därtill respektive extern/miljökostnad blir skillnaden ännu större. Kärnkraftens fasta kostnader i form av fungerande befintliga anläggningar är betalda. Det är därför en mycket dålig affär att avveckla väl fungerande kärnkraft istället för att minska oljeimporten. Samhällets resurser att driva en energiomställning mot mer förnybar energi och mindre klimatpåverkan blir mindre om kärnkraften avvecklas. Vi år också mindre resurser att bygga nya järnvägar och att genomföra åtgärder så att energin används effektivare.

Slutsats
Den globala klimatförändringen ses idag av allt fler som det största hotet mot miljön. Vi bör därför lägga folkomröstningen 1980 och frågan om kärnkraftens avveckling till historien och idag konstatera att det var rätt att vi byggde kärnkraftverk i Sverige. Vi bör istället se chansen att i Sverige bli världsledande på att reducera koldioxidutsläppen.

För Miljövänner För Kärnkraft
Mikael Ståldal, ordförande, Stockholm
Sigvard Särnmark, ledamot i styrelsen, Horred

Om EU-projektet ExternE se: http://www.externe.info