Remissvar avseende (SOU 1998:152) Vindkraften – En ren energikälla tar plats
Miljövänner För Kärnkraft har som miljöförening koncentrerat sin granskning av utredningen till de avsnitt som behandlar vindkraftens påverkan på människor och miljö. Att utredningen tar upp dessa frågor, trots att de inte betonas speciellt i direktiven, finner vi positivt. När det gäller sakfrågorna på området är det mest slående i denna del av utredningen att man på nästan varje punkt tvingas konstatera att kunskapen är dålig eller saknas helt. De uppgifter som finns och de önskemål som förs fram bygger huvudsakligen på enkäter till myndigheter mm. I dessa avseenden är myndigheternas önskemål om klara direktiv påfallande. Den slutsats vi kan dra av detta är att det inte finns något vetenskapligt material att bygga t.ex. en miljökonsekvensbeskrivning på och att den i praktiken därför inte kan genomföras. Samtidigt menar vi att en vetenskapligt underbyggd miljökonsekvensbeskrivning är ett absolut krav för alla former av miljöpåverkande utbyggnader.
Den helt dominerande slutsatsen av detta är att kunskapsläget när det gäller vindkraftens påverkan på miljön och på människors hälsa måste förbättras radikalt innan någon betydande utbyggnad av vindkraften kan tillåtas. Behovet av forskning på dessa områden är stort och måste genomföras skyndsamt, så att inte det politiskt opportunistiska trycket på en vindkraftutbyggnad kommer före kunskapen och leder till enorma felsatsningar med oöverblickbara konsekvenser för miljön och för människors hälsa.
Det är positivt att utredningen tar upp många slag av påverkan från vindkraften på miljön. Det är också positivt att utredningen så klart vågar säga ifrån att kunskapen på nästan alla punkter är bristfällig eller saknas helt. Den nödvändiga slutsatsen enligt ovan saknas dock. Det finns snarare en tendens att släta över betydelsen av den klart påtalade kunskapsbristen.
Utöver de i utredningen påtalade effekterna av vindkraft finns ytterligare ett antal aspekter som också borde belysas för att kunna ingå i en miljökonsekvensutredning vid varje utbyggnad av vindkraft.
- Direkta hälsoeffekter, t.ex. risken för epileptiska anfall vid betraktande av framför allt grupper av vindkraftverk i vissa vinklar, där de roterande ”vingarna” bildar komplicerade ”flimrande” mönster.
- Eventuella hälsorisker med skuggeffekter från regelbundet svepande skuggor.
- Trafiksäkerhetsaspekter när vindkraftverk placeras nära större vägar och drar till sig bilförarnas uppmärksamhet.
- Avfallshantering, främst en miljömässigt acceptabel hantering av plasten i vingarna vid skrotning av verken.
På några punkter menar vi att utredningens värdering av vindkraftens miljöpåverkan blir alltför överslätande. Här följer några exempel på sådana punkter:
- Inverkan av infraljud på människor och ev. också på djur. Eftersom infraljud har varit misstänkt som orsak till flera fysiska symtom, som trötthet och bristande koncentration, när det kommer från ventilationsanläggningar och vinddrag runt bilar, är det anmärkningsvärt att man inte vetenskapligt kan bedöma dessa risker med vindkraft.
- Lågfrekvent ljud i vatten. De är nödvändigt att känna till effekterna av dessa lågfrekventa ljud/vibrationer på ekosystemen i vattnet innan några omfattande utbyggnader av vindkraft till havs kan tillåtas.
- Barriäreffekter för fågelsträck, som kan få avgörande betydelse för hur större vindkraftparker kan få placeras.
- Skrämseleffekter på fåglar och däggdjur, som också kan bli avgörande för i vilka biotoper man kan placera ut vindkraftverk.
Miljövänner För Kärnkraft vill också framföra ett antal synpunkter som inte direkt har med miljöpåverkan att göra. Dessa följer nedan i punktform:
- Utredningen använder gärna beskrivningar som lätt kan ”missförstås” på så sätt att man tror att vindkraften är bättre eller har större betydelse än den verkligen har. Man anger t.ex. tillväxten av vindkraften som 40 á 45%. Hade man istället skrivit att vindkraften förväntas öka från 0,10% till 0,14% hade man givit icke experter en mera realistisk bild.
- Utredningen uppger att den använder Vattenfalls LCA (LivsCykelAnalys) som underlag. Vi kan dock inte känna igen de slutsatser som utredningen drar av LCA. Miljövänner För Kärnkraft menar att referenserna i detta avseende bör göras tydligare. Man kan tolka kopplingen till Vattenfalls LCA som att utredningens rubrik skall läsas ”Vindkraften kräver stora ytor”.
- Miljövänner För Kärnkraft saknar referenser eller annat underlag för de uppgifter om utnyttjningstid, verkningsgrad och tillgänglighet för vindkraftverken som anges och används i utredningen.
- Utredningen tycks använda ett slags linjär extrapolation när man spekulerar i uppskalning av aggregatstorlek från nuvarande 150 – 600 kW till framtidens 3 MW. Vi menar att detta är en alltför grov förenkling.
- Miljövänner för Kärnkraft menar också att det är självklart att alla kraftslag skall stå för sina egna kostnader. Att subventionera vindkraften genom att inte belasta den med kostnaden för nödvändiga nätförstärkningar är, liksom andra subventioner, en snedvridning av konkurrensen mellan de olika kraftslagen.
Väröbacka den 5 maj 1999
Ragnar Hellborg
ordförande
