Hur farliga är de låga stråldoserna?

Högsta tillåtliga normer och rekommendationer inom strålskyddet grundas på risken för att vi skall drabbas av cancer. Detta beror helt enkelt på, att sådana sjukdomar anses kunna uppkomma efter lägre stråldoser än de som fordras för att åstadkomma andra skador (inklusive ärftliga skador). Fortsätt läsa

Hjärntvättsparagrafen

Kärntekniklagens §5 och §6 saknar motstycke i svensk och internationell lagstiftning. Paragraf 6 kallas ofta ”hjärntvättsparagrafen” eller ”tankeförbudslagen” och är Birgitta Dahls skapelse. Birgitta Dahl gjorde sig också känd för sin uppfattning att människor kan fatta ”oåterkalleliga” beslut.
Hjärntvättsparagrafen innebär bl a att det är ett brott som medför fängelsstraff att göra en kostnadsberäkning för att jämföra vad det skulle kosta att bygga ett nytt kärnkraftverk i Sverige med vad det t ex skulle kosta att bygga ett naturgaseldat kraftverk. Fortsätt läsa

Genetiska effekter av joniserande strålning

Inledning
Människan är en diploid organism, vilket innebär, att hos oss är varje kromosom delad i två, varandra likformiga kromatider. Detta innebär, att varje arvsanlag (gen) finns i två upplagor, ett i vardera kromatiden. Oftast är den ena av dessa gener dominant, dvs det är detta arvsanlag som kommer till uttryck hos barnet. Den motsvarande genen i den andra kromatiden kallas då recessiv. Fortsätt läsa

Återstarta Barsebäck

Den stängda reaktorn i Barsebäck bör snarast återstartas för att minska utsläppen av farliga växthusgaser och avvärja hotande elbrist i kommande vinter. Vi går i världen mot en kärnkraftsvänligare inställning särskilt i Finland och USA. Fortsätt läsa