Det där med sinne för proportioner

Av Lars Wiegert
Ett stort problem i energidebatten är att man jämför olika kraftslag som äpplen och lingon. Proportionerna är så olika att väldigt få tycks förstå hur oerhörda skillnaderna i effekttäthet egentligen är. Som exempel tycks vissa debattörer påskina att ett eller ett fåtal vindkraftverk kan jämföras med ett kärnkraftverk eller att ett kg uranmalm är jämförbart med ett kg kol. Hur många vet att det hittills använda kärnbränslet (som politiskt betraktas som avfall som ska slutförvaras) kan återvinnas och ge 100 gånger mera energi än som hittills utvunnits under de 50 åran som kärnkraften funnits? Det betyder att det bränslet som nu är på väg att slutförvaras skulle kunna ge samma årliga energi som hittills under ytterligare fem tusen år, utan att nytt uran behöver brytas. En annan positiv effekt är att mängden högaktivt avfall minskar till en hundradel av idag och tiden tills att slutavfallet blir ofarligt även den minskar till en hundradel.
Följande länk visar pedagogiskt varför man inte kan illustrera skillnader mellan energislag med stapeldiagram eller andra vanliga metoder (Klicka här)

Nästa länk visar lika pedagogiskt hur små nivåerna egentligen är av radioaktivitet kring bränslet nedsänkt i bassänger. Det senare kan vara en bra illustration på att man inte ska ha så bråttom med att slutförvara det hittills använda ’kärnavfallet’, eftersom det av det ovan sagda långt ifrån är att betrakta som avfall. I själva verket är det en enorm resurs som mycket väl kan förvaras i bassänger ytterligare en tid, tills man byggt den nya generationens reaktorer. (Klicka här)