167 sidor, ISBN 91-630-9262-X
Redan i förordet till boken slår Gunnar Walinder fast att avsikten med boken inte är att ge ”sanningen” om strålnings växelverkan med levande materia. Istället är avsikten att ifrågasätta nuvarande vetenskapliga bas för den rådande doktrinen för strålskydd. Speciellt diskuterar han kunskapen om effekten av mycket små doser och om det är möjligt att vetenskapligt analysera den. Han granskar också de modeller som utgör basen för rådande riskbedömning. En viktig frågeställning för Wallinder är om rådande radiologiska doktriner kanske rent av har orsakat större hälso- och omgivningsproblem än de som vi försöker undvika. Frågeställningar som t ex : överskattar vi risker förknippade med strålning och/eller underskattar vi risker förknippade med annan påverkan? Är det kanske så att vi i verkligheten inte optimerar vår hälso- och omgivningssituation genom att vi alltför enögt tittar på risker förknippade med strålning? Eller som bokens titel uttrycker det ”Har strålskydd blivit en hälsorisk?”
Den fråga som Walinder ofta ställer är ”kan verkligen ett så komplext biologiskt fenomen som relationen mellan erhållen dos och strålinducerad cancer verkligen adekvat beskrivas med en förstagrads ekvation?” Eller om man uttrycker det annorlunda: genom en rätt linje. Duger verkligen denna beskrivning för alla personer i alla situationer även för doser så låga att dess verkan inte kan vetenskapligt studeras?
På ett mycket stringent sätt går Walinder genom argumenten för genetiska risker med joniserande strålning, effekter inducerade i hjärnan på foster där studiematerialet främst är personer som var i fosterstadiet vid bombexplosionerna i Japan.
Beträffande uppkomsten av cancer så poängterar Walinder att 1016 celldelningar sker under en människas totala liv. Omkring 10 miljoner mutationer sker i våra celler per år. Med dessa siffror i minnet är det underligt att cancer inte uppstår oftare. Cellerna måste ha en enastående förmåga att själv reparera sig.
Att man måste vara mycket försiktig vid tolkningen av epedemilogiska undersökningar illustreras av det funna sambandet mellan antal nyfödda barn i Västtyskland mellan åren 1964 och 1980 och antal häckande storkpar i Västtyskland under samma tid! Samtidigt så är ju också så att epidemilogiska studier är vår viktigaste källa för kunskap om strålningsrisker.
I senare delen av boken ger författaren ett antal exempel på vilka konsekvenser dagens officiella ståndpunkt om låga stråldoser kan ge. Det mest kända är kanske då mjölkbönderna i Gävletrakten efter Tjernobylolyckan ville späda mjölken med mjölk från andra delar av Sverige för att minska risken, men fick det förbluffande svaret att det förändrade inte den totala risken.
Nu är det inte så att Walinder är en ensam ropande röst i öknen. Inte minst under de senaste åren har andvändningen av ”lineära hypotesen utan någon tröskel” för låga doser börjat att ifrågasättas. The Health Physics Society i USA har delvis ändrat åsikt. The Radiation, Science and Health Inc likaså. UNSCEAR har rapporterat om cellers och organs positiva reaktion på strålning. Slutligen har ordföranden i ICRP, engelsmannen Roger Clarke, föreslagit ett mera individuellt betraktande än det rådande kollektiva.
Boken är en kraftig argumentation mot den idag rådande doktrinen om ett lineärt samband mellan risk och dos ända ner till dosen noll. Boken är logiskt uppbyggd och är skriven på ett mycket stringent sätt. Boken är mycket läsvärd för medicinare, radiobiologer, radiofysiker m fl., men är givetvis för gemene man ett oerhört svårt aktstycke att ta sig igenom. En noggrann korrekturläsning hade varit på sin plats. Dessutom, översättningen till engelska kunde kanske varit bättre (ingen skugga ska i det avseendet falla på Walinder). Normalt skrives idag X-ray med stort X och bindestreck och i engelskan är ordföljden rak, vet inte översättaren det !? (”… seldom could I answer …”)
Gunnar Walinder
Strålningsbiolog och har varit professor vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala.
Han har också varit ledamot av UNSCEAR och hedersmedlem i Miljövänner för Kärnkraft.