Remissvar avseende Betänkandet (Ds 1997:14) ”Lag om kärnkraftens avveckling”

Miljövänner För Kärnkraft avstyrker föreliggande förslag om en ”Lag om kärnkraftens avveckling”.

Miljövänner För Kärnkraft menar att det är allvarligt att lagförslaget inte kräver en miljökonsekvensbeskrivning och en beskrivning av konsekvenserna för människors hälsa som grund för ett avgörande om en avveckling av kärnkraften eller ett enstaka kärnkraftblock.

En avveckling av kärnkraften riskerar att leda till allvarliga försämringar på dessa områden. Detta kan inte vara i överensstämmelse med regeringsformens formulering om ”angelägna allmänna intressen”. Ej heller med Europakonventionens formulering om ”det allmännas intresse”.

Miljövänner För Kärnkraft anser därför att Regeringen måste låta utföra en miljökonsekvensbeskrivning innan frågan om stängning av något kärnkraftblock kan föreläggas Riksdagen.

Inledning
Miljövänner för Kärnkraft finner betänkandets förslag motsägelsefulla och illa underbyggda. Förslagen är dåliga för miljön, för tillväxten, för jobben och de är dåliga för välfärden. Vi koncentrerar vårt remissvar på vår huvudfråga, Miljön. För miljön innebär en avveckling av kärnkraften att el från de svenska reaktorerna kommer att ersättas med el från fossila bränslen. Om en reaktor stängs före 1 juli 1998 innebär detta ersättningsel från danska kolkraftverk (framförallt från de äldre med sämsta tänkbara rening) och från svensk oljekondenskraft (reservverken i Stenungsund och Karlshamn). På sikt kommer eventuellt gas- och vedeldade kraftverk att byggas.

Sveriges borde istället utnyttja sin erkända tekniska kapacitet och låta ABB-Atom bygga kärnreaktorer för inhemskt bruk och för export. Detta skulle komma att bli positivt för miljön, för tillväxten, för jobben, och för välfärden.

Orsaken till att det nu har uppstått ett politiskt krav på en lag av det slag som beskrives i promemorian är uppenbarligen att det i verkligheten inte finns säkerhetsmässiga eller miljömässiga skäl för att genomdriva en avveckling av kärnkraften. Ej heller ekonomiska. Det är tvärtom vetenskapligt och erfarenhetsmässigt påvisat att en avveckling leder till avsevärt sämre naturmiljö och med risk för offer av människoliv. Ekonomiskt uppstår stora kostnader som drabbar industrin och ytterst medborgarna.

”Enligt regeringsformen kan statsmakterna fatta ett beslut om avveckling om det sker för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse . Enligt konventionsbestämmelsen (EU) skall regleringen vara i överenstämmelse med det allmännas intresse.” Detta är uppenbarligen inte förhållandet i det här fallet, vilket också enligt flera opinionsmätningar en klar majoritet av befolkningen, landets industrier och fackliga organisationer insett. Att i detta sammanhang referera till en folkomröstning för 17 år sedan, med helt andra förutsättningar och faktiskt enbart med avvecklingsalternativ, som lett till att man feltolkat resultatet, är förädiskt.

Att på dessa grunder stifta en lag för att genomföra ett politiskt betingat beslut, som istället borde vara baserat på en seriös vetenskaplig analys, vore moraliskt och etiskt förödande för Sverige. I en tid med globala miljöproblem och starkt växande behov av uthålliga och miljömässigt acceptabla elförsörjningsalternativ måste man inse att utnyttjande och utveckling av kärnkraft bör fortsätta. Såväl nationellt som globalt har elproduktionen i kärnkraftverk av västerlänsk design haft stora positiva miljöeffekter.

Här skulle Sverige med sin kompetens och erfarenhet inom fackområdet kunna bidraga och också finna en för landet betydande inkomstkälla. Detta vore av allmänintresse och av globalt värde för miljö och mänsklig standard.

Ur miljö- och risksynpunkt saknar betänkandet helt

  • analys av effekterna på energiförsörjningen i södra Sverige då Barsebäcksverket upphör
  • redovisning av miljöeffekterna
  • redovisning av miljökonsekvensernas hälsoeffekter på människorna.

Miljökonsekvenser, kortfattad analys
I ett inledningsskede kommer elen från de svenska reaktorerna att ersättas med dansk kolkraftsel. Produktionsanläggningar i Danmark, som kommer att tagas i bruk för ökad import till Sverige, är äldre och har betydligt sämre rening än moderna verk. Försurande nedfall från denna produktion kommer främst att drabba Skåne. Ökade koldioxid-, kväveoxid- och svavelutsläpp blir resultatet. Regeringen vidgår också den väntade ökade koldioxidutsläppen och har i förhandlingar med EU utverkat tillstånd för Sverige att öka koldioxidutsläppen med 5% till år 2010. Detta i en tid då de flesta andra EU länder sänker sina utsläpp. Ökade utsläpp om ett aggregat stängs och ersätts med ett modernt kolkraftverk framgår av tabellen. I äldre anläggningar, som det snarare blir frågan om, kan kväve- och svavelutsläppen vara 50% större. Stängs båda reaktorerna i Barsebäck motsvarar det ökade CO 2 utsläppet omkring en tredjedel av alla Sveriges vägfordons utsläpp.
Ämne Utsläpp/år
SO2 5.700 ton
NOx 3.700 ton
CO2 3.700.000 ton

Av tekniska skäl finns det i inledningsskedet inga andra alternativ än dansk kolkraft. Inga nya produktionsanläggningar kan byggas på kortare tid än 3-4 år. Överföringskapaciteten från norra till södra Sverige kan inte heller byggas ut fortare än på 3-4 år. På sikt kommer sannolikt gaseldade kraftverk att byggas. Även med naturgas kommer koldioxidutsläppen att bli stora. Enligt energiöverenskommelsen ska bioenergins andel öka kraftigt. I klartext en återgång till forna tiders vedsamhälle med åtföljande kraftiga utsläpp, för att inte tala om den stora transportapparat som måste organiseras (en långtradare med ved var 40:e sekund för att ersätta Barsebäcksverket!). Den stora transportapparat som måste byggas upp strider mot målet att minska vägtransporternas andel av energiförbrukningen. Redan dagens vedeldning i Sverige ger 250-500 cancerfall per år. Den nyligen offentliggjorda Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) skriver bl a ”…ved bidrar till ett flertal luftföroreningar med både kort- och långsiktiga effekter. …såväl partikelbundna ämnen som polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och gasformiga kolväten som eten, butadien och bensen”. PAH är främst förknippade med risker för lungcancer och bensen är förknippad med leukemi. Naturvårdsverket har också genomfört en studie av risken för cancer vid förbränning av ved i villapannor. De stora risker som är förknippade med spridning av de mest flyktiga organiska ämnena vid vedeldning, som bensen, eten och butadien har inte beaktats tillräckligt. Eten bedöms av vissa forskare kunna svara för nära en fjärdedel av de cancerfall som orsakas av allmäna luftföroreningar. Det är att observera att dessa ämnen sprids från biokraftverk även om bästa reningsteknik utnyttjas. Om hela Barsebäckverkets produktion skulle ersättas med bioenergi krävs en åkerareal av Skånes storlek. Då detta är orimligt är istället tanken att öka användningen av hyggesrester och öka exploateringen av skogen. Detta kommer med säkerhet att hota den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Ökat uttag av avverkningsrester har effekter på förna och humus vilket minskar tillgången på mineraliserad växtnäring och vatten samt försämrar förutsättningarna för bakterier och svampar. Under senare år har bevarandet av den biologiska mångfalden alltmer ställts i fokus även på skogsområdet. När allt mindre material lämnas kvar i skogen kommer detta att leda till näringsbrist och förlust av mineraler samt utarmning av djur- och växtarter. Det är närmast oansvarigt att blint gå in i ett biobränslesamhälle utan att först ha genomfört en detaljerad och heltäckande utredning av konsekvenserna för den vilda floran och faunan. För att i viss mån motverka förlusten av näringsämnen och mineraler och därmed långsiktigt behålla markens produktionsförmåga är planeringen att återföra askan. Från flera håll inom forskarvärlden hörs nu varningsord mot denna plannering. Genotoxiska ämnen – dvs. ämnen som påverkar vår arvsmassa och ökar risken för cancer – avgår med förbränningsröken. Men de lagras sannolikt också i askan. Detta innebär att dessa toxiska ämnen kommer att spridas i naturen.

Det som framförallt kännetecknar kärnkraften är den mycket stora energitätheten och frånvaron av utsläpp. Detta illustreras av följande tabell som beskriver bränsleåtgång resp utsläpp av koldioxid vid olika energiformer motsvarande Barsebäcksverkets kapacitet.

Energiform Bränsleåtgång/år Koldioxidutsläpp/år
Kol 3 miljoner ton 8 miljoner ton
Olja 2 miljoner ton 6 miljoner ton
Gas 2,2 miljarder m3 4 miljoner ton
Biobränsle 7 miljoner ton *
Kärnkraft 30 ton Inga

*) Många anser att koldioxidutsläppen från vedförbränningen bör sättas till noll eftersom uppsläppen kan anses tagas upp vid ny tillväxt, dock tar man då inte hänsyn till utsläpp vid avverkning, kvistning, flisning, torkning, transport etc.

Ovanstående utsläpp från kol eller olja motsvarar ungefär 1/3 av nuvarande trafikutsläpp. Vid en total avveckling av kärnkraften innebär de ökade koldioxidutsläppen omkring 50% av Sveriges nuvarande utsläpp.

Under de senaste årtiondena har klimatfrågan mer och mer skjutits i förgrunden. Eldning med fossila bränslen -olja, kol och gas- anses på sikt påverka jordens klimat. Orsaken är koldioxid som bildas vid eldning och därefter ackumuleras i atmosfären. Växthusgaserna, främst koldioxid och vattenånga, är avgörande för temperaturen på jorden. Under de senaste hundra åren har koldioxidhalten i luften stadigt ökat. Denna ökning beror på fossilbränsleeldning. I många industriländer betraktas numera denna temperaturhöjning som det allt överskuggande globala miljöhotet.

Om det visar sig att detta klimathot är verkligt och man då uppnår överenskommelser om internationella åtgärder för begränsning av användningen av fossilbränslen kommer den internationella utbyggnaden av kärnkraften att accelerera globalt. Detta kommer också att påverka Sverige.

Några få länder har vidtagit åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen. Sverige är ett av dessa få länder. Sverige har sedan 1991 en särskild koldioxidskatt (för närvarande omkring 35 öre per kilo koldioxid). Sverige har dessutom särskilda energiskatter på olja, kol och fossilgas. Dessa två skatter (koldioxid- och energiskatten) innebär en prisökning för kol på 400% och för olja och gas 200%. Sverige är det land som minskat sina koldioxidutsläpp mest. Detta b eror främst på kärnkraften och på den kraftiga minskningen av oljeanvändning under 1970-talet. Sveriges riksdag har dessutom uttalat att utsläppen av koldioxid från fossila bränslen bör stabiliseras mellan år 1990 och 2000 för att sedan minska. Om en reaktor stängs och energibortfallet ersätts med kolkrafts- eller gaskapacitet i Norden ökar utsläppen av koldioxid med 4 resp. 3 Mton. Detta motsvarar 6 resp. 5% av de svenska utsläppen. Vid en total avveckling av kärnkraften innebär de ökade koldioxidutsläppen omkring 50% av Sveriges nuvarande utsläpp. Vid en avveckling av kärnkraften och samtidig minskning av koldioxidutsläppen måste koldioxidskatten, enl Karl-Axel Edin (Kärnkraftavveckling – till nytta för vem?, Industriförbundet 1996) , höjas till omkring 1 krona per kilo. För industrins del innebär detta en femdubbling, för hushållen en tredubbling. Den höga svenska koldioxidskatten är globalt sett givetvis helt meningslös. Det fordras beslut av ett stort antal länder för att begränsningar ska få någon betydelse. Att förlägga fossilbränslebaserad energiproduktion till våra grannländer så som planeras nu, bidrar inte bokföringsmässigt till Sveriges utsläpp, men väl världens.

Som en av farorna med kärnkraften framhålls avfallet. Detta avfall är mycket begränsat till sin volym och kan i sin helhet tas omhand och isoleras. Från fossila bränslen däremot är det frågan om mycket stora volymer avfall som inte tas omhand utan sprids globalt. Atmosfären och jordytan blir i detta fall den slutliga förvaringsplatsen. Vid ett kolkraftverk på 1 000 MW, vilket är något mindre än Barsebäcksverket, förbränns 7000 ton kol per dygn (fem godståg!). Ett kärnkraftverk av samma storlek förbrukar 80 kg uran per dygn! Trots avancerad utrustning släpper kolkraftverket årligen ut avfall i form av 9000 ton svaveloxid, 4500 ton kvävedioxid, 400 ton tungmetaller och hela 6.5 Mton koldioxid. Kärnkraftverket har under normal drift inga skadliga utsläpp, men ger på samma tid upphov till 30 ton högaktivt avfall i form av utbränt bränsle.

Danmark brukar ofta framhållas som förebild då det gäller alternativa energikällor. Elproduktionssätten i Danmark var för år 1994: 88% kolkraft, 7% olja, 2% gas och 3% vindkraft. De främsta problemen man ser med vindkraftverk är den stora materialåtgången per installerad effekt, den relativt stora arealåtgång per installerad effekt, förfulning av miljön, lågfrekvent störande ljud och störning vid radarsökning. Danmarks främsta elkälla kolkraft medför stora utsläpp av svavel, kväve och koldioxid. Detta drabbar inte minst södra Sverige i form av försurning, som redan slagit ut allt högre liv i tusentals sjöar. Endast mellan 10 och 20% av svavel- och kvävenedfallet i Sverige härrör från utsläpp i Sverige, resten kommer från utländska källor. Huvuddelen av svavelnedfallet kommer från östra Europa, medan nedfallet av kväve till en betydande del kommer från Tyskland och Storbritanien. I England svarar kol för 75% av elproduktionen. Koldioxidutsläppen motsvarar 0.78 kg/kWh. Motsvarande siffra för Frankrike där kärnkraften dominerar är 0.086 kg/kWh. Siffran för Sverige är 0.0001 kg/kWh. Fossilgas ger 40% lägre koldioxidutsläpp per genererad energienhet än vad kol gör.

Olika energislags skadeverkningar genom luftföroreningar har i tre stora utländska studier -initierade av EU, Energidepartementet i USA samt av staten New York- jämförts. Detta har skett genom att en metod har utvecklats där de olika energislagens så kallade externa kostnader har beräknats. Externkostnader är de kostnader som en viss energiproduktion förorsakar men som inte betalas av energikonsumenten. Växthuseffekten är inte inräknad i dessa värden. Kostnaderna domineras av hälsoeffekter för människan. Undersökningarna visar i huvudsak samma resultat. Som framgår av tabellen nedan är kärnkraftens hälsoeffekter, mätt över hela cykeln från gruva till slutförvaring, obetydliga och i samma storleksordning som vattenkraftens. Mycket högre tal redovisas däremot för de fossila bränslena kol och olja och även för biobränslen. Skador på hälsa och miljö ökar närmare trettio gånger om man såsom nu planneras i Sverige övergår från kärnkraft till biobränsle.

Energislag Extern kostnad (öre/kWh)
Fossilgas 0,8
Olja 12
Kol 14
Kärnkraft 0,5*
Ved 13
Vind 2
Vattenkraft 2

*) varav stor olycka 0.1 öre/kWh

Antal olycksfall vid energiproduktion kommer också att öka. I tabellen nedan finns angivit antal svåra olyckor och antal omedelbara dödsfall per GWår vid olika typer av energiproduktion under åren 1969-1992.

Energislag Antal olyckor Omedelbara dödsfall/GWår
Kol 130 0,4
Olja 260 0,5
Gas 110 0,3
Vattenkraft 10 0,8
Kärnkraft 1 0,03

Det kan observeras att det endast har inträffat en svår kärnkraftsolycka med konsekvenser utanför verket, den i Chernobyl. Den andra olyckan i Three Mile Island medförde ingen personskador och miljöpåverkan var försumbar.

Inget annat idag tillgängligt energislag (inklusive förnybara energikällor) kan erbjuda så goda förutsättningar för vår miljö och hälsa som svensk kärnkraft.
Väröbacka 25 april 1997

Ragnar Hellborg
ordförande