Miljövänner för kärnkraft

I tyska München anordnades den 21 oktober (strax efter den årliga skördefesten) ett evenemang kallat Nuclear Pride Fest med syfte att samla positiva krafter kring kärnkraften i Europa och rädda kärnkraft bl.a. i länder som Tyskland, Spanien och Belgien. Initiativet drivs av Nuclear Pride Coallition, där Sveriges Kärntekniska Sällskap har viss anknytning. Ni kan läsa mer om hela intiativet genom att klicka här.

Evenemanget gavs viss uppmärksamhet, fast inte i svenska media. Tyska tidningen Welt (klicka här) och ett Holländskt TV-team (klicka här) har dock rapporterat på plats. Dessutom finns ett kåseri från en av deltagarna som kände stolthet med att visa sin ståndpunkt (klicka här). Det senare lades ut av Analysgruppen och som i sin tur delades i MFK facebookgrupp.
Det Holländska reportaget med i efterhand kompletterande inslag är utlagt i Youtube (klicka här). Det är textat på engelska och varar 8 min.

Av Lars Wiegert (uppdaterad 11 juli 2019)
Det har hittills varit tabu att tala om kostnader för ’den stora omställningen’ av vårt kraftsystem. Sweco har på uppdrag av Skellefteå Kraft gjort en analys (klicka här) av ett kraftsystem utan kärnkraft, som bara blir tänkbart under vissa förutsättningar. (mer …)

Av Nils-Erik Nilsson
Förnybar har i den politiska debatten blivit ett honnörsord. Det används som om det skulle vara något slags garanti för oändlig uthållighet och miljövänlighet. En rad företeelser, som användning av vind, vatten och biomassa, tilldelas politiskt denna egenskap. Men vad innebär begreppet förnybar egentligen? Är det någon garanti för att hanteringen är uthållig och/eller miljövänlig? (mer …)

Av Nils-Erik Nilsson
I svensk lagstiftning finns krav på att man skall ursprungsmärka el till konsumenterna (lag 2010:601) och tillhörande förordning (2010:853) om ursprungsgarantier för el. På basis av dessa lanserar också de flesta eldistributörer möjlighet att köpa olika slags el som t.ex. ren vattenkraftel, ren vindkraftel, el enligt olika miljömärkningar osv. Men det finns inte någon som helst teknisk metod att avgöra varifrån den el vi får kommer (mer …)

Vi var först. Redan år 2009 uppmärksammade vi att energidebattörer bara jämförde energimängder från olika kraftslag räknat i MWh, och inte i hur mycket effekt (MW) de kunde prestera när det krävs. Lite försynt antyddes att det möjligen berodde på att politikerna inte kunde skilja på energi och effekt.
Nu kan vi vara ganska säkra på att så var fallet och fortfarande är hos alltför många. Många debattörer har försökt tona ned krav på effektbalans och nätstabilitet. De envisas fortfarande med att räkna energi och nämner sällan hur mycket effekt man får ur de väderberoende kraftslagen när det krävs. Vädret är nyckfullt och så blir väderberoende kraftkällor. Man skjuter över ansvaret på elbrukarna att anpassa sig till vad som för stunden står till buds, frivilligt eller med tvång. Det blir en slags planlös planekonomi med ransonering som följd. Okunnighet tycks fortfarande råda om vad som händer när inmatad effekt inte förmår möta behovet. Då sjunker frekvensen. När den blir för låg, kopplas transformatorer och generatorer automatiskt bort för att undvika haveri. Så brakar nätet ihop och det blir mörkt och kallt.
Sedan artikeln skrevs har situationen förvärrats betydligt. Regeringen har med ministerstyrda påtryckningar fått kraftbolagen att inom kort stänga ytterligare fyra kärnkraftverk. Man tror att den baskraft de ger kan ersättas med vind och sol. (mer …)

Årets hedersdoktorer håller sedvanliga föreläsningar den 1 juni 2018 kl 13.00-15.30 i Palmstedtsalen, Chalmers. Lars G Larsson är välkänd profil inom kärnkraftsbranschen. Mera information om hedersdoktorerna och om arrangemanget finns via följande länk.
https://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Lecture-by-Honorary-Doctors-2018.aspx