Följande pressmeddelande sändes via Newsdesk samma natt som det hände för 24 år sedan.
Natten till den 26 april havererade en reaktor i Tjernobyl och många minns detta med en rysning och förtroendet för kärnkraften sjönk, av förståeliga skäl, dramatiskt. (mer …)
Världsbanken ska låna ut pengar till Sydafrika för att bygga ett av världens största kolkraftverk, som kommer att släppa ut lika mycket koldioxid som halva Sveriges totala utsläpp. Sveriges regeringen säger ja till detta lån, medan en del andra länder tvekar. Se artikel i SvD.
Ett lån från Världsbanken är att betrakta som en subvention. Om Sydafrika istället hade lånat upp motsvarande kapital på den reguljära finansmarknaden så hade de fått betala betydligt högre ränta, om de överhuvudtaget lyckats få ihop pengarna.
Regeringen försöker gömma sig bakom det faktum att lånet även innehåller satsningar på vind- och solenergi. Men det håller inte eftersom dessa bara utgör 10 % procent av kapitalet och 5 % av effekten.
Världsbanken hävdar att “alternativ” (vilket troligtvis betyder förnybar) energi inte räcker för att täcka Sydafrikas behov, och svenska regeringen säger att vi inte kan säga att de inte har rätt till energi. Visst, men i så fall borde de satsa på kärnkraft istället.
Ge Sydafrika lån för att bygga nya kärnkraftverk! Sydafrika har redan ett kärnkraftverk i drift, så de har redan kompetensen och infrastrukturen för detta.
Uttalande antaget vid Miljövänner för kärnkrafts årsmöte den 13 mars 2010
De som påstår att vi kan klara klimathotet och ändå undvara kärnkraften är inte trovärdiga. Några påstår att brytning och framställning av klyvbart uran genererar CO2. Det är förvisso sant att här används en del fossilt bränsle, men faktum är att om man studerar alla utsläpp i kärnkraftens livscykel (från gruvan till graven), så är utsläppen räknat per producerad kWh inte större än för vindkraft. (mer …)
Av Lars Wiegert, sekr.
Miljövänner för kärnkrafts ordinarie årsmöte ägde rum den 13 mars i ABF-huset i Stockholm.
20 ledamöter mötte upp för att rösta fram en delvis ny styrelse och besluta om verksamheten mm för det nya verksamhetsåret.
Som avslutning på årsmötet antogs ett uttalande som är utsänt som pressmeddelande. Läs uttalandet.
Efter själva förhandlingarna och sedvanlig fika var chefsekonomen vid Svenskt Näringsliv, Stefan Fölster, inbjuden och höll ett intressant anförande som han gav rubriken Den gröna paradoxen. Han har bl.a skrivit boken Farväl till världsundergången, som sågar dystra profetior angående klimatet och ingjuter viss tillförsikt om framtiden.
Föredragshållaren fäster uppmärksamheten på en del viktiga rekyleffekter som man ofta inte tänker på. T.ex om ett land som framgångsrikt genomför klimatåtgärder och minskar sin oljekonsumption. Oljan blir då billigare, men oljeproducenterna kompenserar genom att pumpa upp mera för att sälja till andra. Detta är ett av många exempel där åtgärderna som görs i all välmening bara blir slag i luften. Ibland blir de rent kontraproduktiva och motverkar sina syften. Detta är trolig orsak till att CO2-utsläppen fortsätter öka trots Kyoto-protokollet. Sverige har dock minskat sina utsläpp kontinuerligt sedan 1965, till stor del tack vare sin satsning på kärnkraft.
MFKs nya styrelse framgår på annan plats i denna hemsida.
