287. Energi och politik; när möts de två?
Vad är politikens uppgift? Att detaljstyra varje verksamhet eller att diskret skapa goda förutsättningar för medborgarna och mångfalden i deras kunskap? Svar: Det senare!
Men: Svensk politik har under några decennier missat sin uppgift att sätta ramar för verksamheten och kontrollera dess efterlevnad. I stället har den lagt sig i detaljer utan att inhämta nödvändig kunskap. Det gäller utbildning, vård, näringsverksamhet mm.
Energisektorn har förlamats av politiken; forskning har förbjudits, utbildning på området fallerat; vem vill utbilda sig till en hotad bransch? Personal på kärnkraftverken har känt sig ifrågasatta, några under ett helt yrkesliv. Att hålla inspirationen levande i ett sådant klimat är värt all beundran.
Underhåll har försummats; vem investerar under nedläggningshot? Bristfällig skötsel verkar generell. Järnvägen är ett annat exempel.
Det underhåll som under många år minimerats måste nu utföras. Aldrig har så mycket arbete behövt göras på så kort tid som nu, dessutom av medarbetare som ständigt varit ifrågasatta, ibland känt sig mobbade. Att upp mot 20 miljarder kronor offrats på Barsebäcks stängning bidrar inte till underhåll eller produktion.
Vad betyder ordet minister? Svar: Den minste, dvs en tjänare. Har vi glömt det eller bara inte förstått? I en demokrati är politiken medborgarnas tjänare. Den goda makten märks inte, den söker inte sitt. Att ständigt lägga sig i detaljer men missa helheten är inte att föra ut politiken till medborgarna.
Om hälften av kärnkraftverken står stilla får vi kanske söka felet hos oss själva.

Miljövänner för kärnkraft menar att det är positivt att man förenklar tillståndsprocessen genom att förlägga prövningen till ett ställe och därmed slippa parallella och överlappande prövningar enligt olika lagar. Eftersom den övergripande verksamheten är miljöbalken så finner Miljövänner för kärnkraft, i likhet med utredningen, det naturligt att samordna lagstiftnigen där och därmed genomföra tillståndsprövningen enligt miljölagstiftningen. Detta bör också kunna leda till att man får en mer likställd behandling mellan olika potentiellt miljö- eller hälsoskadliga verksamheter. Det är vidare positivt att man särskiljer deterministiska och stokastiska skador. Detta tänkesätt bör också tillämpas på all verksamhet, inte bara när det gäller strålsäkerhet.

Miljövänner för kärnkraft menar att den nuvarande starkt överdrivna rädslan för strålning och speciellt den strålning som kommer från kärnkraft bör kunna dämpas. Denna strålning från kärnkraft inklusive all dess hantering (uranbrytning, olyckor mm.) utgör ju som globalt medelvärde mindre än 0,5 % av den strådos vi får,. Denna överdrivna rädsla för strålnig leder, som Miljövänner för kärnkraft ser det, till drastiskt felaktiga beslut i samhället. Man vidtar t.ex. drastiska skyddsåtgärder, när det gäller strålning, på ”farlighetsnivåer” som skulle accepteras som helt ofarliga vid de flesta andra verksamheter. Dessa, ofta onödiga, skyddsåtgärder bidrar också till att öka rädslan i samhället för strålning. Miljövänner för kärnkraft hoppas att en mer likvärdig hantering i miljöbalken också kan leda till en mer likvärdig behandling när det gäller gränsvärden, tillåtlighet mm. så att den starkt negativa särbehandlingen när det gäller verksamhet med strålning, som idag är regel, kan avvecklas.

Miljövänner för kärnkraft ser positivt på att man förstärker de lokala insynsnämnderna med representanter för strålsäkerhets-myndigheten. Detta kan avsevärt öka kompetensen hos den sida av nämnden som inte representeras av kraftverket. Myndighetens representanter arbetar där också under sitt myndighetsansvar. Miljövänner för Kärnkraft är däremot mycket tveksamma till att låta organisationer som saknar demokratiskt mandat utanför den egna medlemskåren, i utredningen exemplifierade med miljöorganisationer, ingå i insynsnämnderna. Vi ser många svårigheter med detta. Ett problem är frågan om vilka organisationer som skall beredas plats, d.v.s. vilka kriterier skall en organisation uppfylla för att få plats. Skall t.ex. lokala samhällsföreningar, som ju har sin medlemskår från befolkningen på de orter som berörs av verksamheten ingå? Skall alla berättigade organisationer få plats kan leda till att nämnderna får en ohanterlig storlek.

Miljövänner för kärnkraft menar också att lokala insynsnämnder även borde finnas för annan verksamhet som kan vara miljö- eller hälsofarlig och inte bara för verksamhet med strålning, eller, ännu värre, som idag enbart för kärnkraftverk. Även andra goda exempel som finns inom kärnkraftområdet, som strikt ansvar mot tredje man och krav på försäkringar för att medel skall finnas även efter en konkurs, bör kunna överföras till andra potentiellt miljö- och hälsofarliga verksamheter.

Miljövänner för kärnkraft menar att återvinningsprincipen bör tillämpas på samma sätt när det gäller kärnkraft som för annan industri. Inom kärnkraftområdet finns en mycket stor potential att öka energiuttaget och minska avfallsmängden genom att utnyttja upparbetning och återanvändning. Redan med idag känd teknik som bygger på system med snabba bridreaktorer och termiska reaktorer kan enorma energivinster och avfallsreduceringar göras. Med nästa generation kärnkraftverk kan förhoppningsvis ännu bättre energiutnyttjande och minskning av avfallsmängderna åstadkommas. Utan tvekan kan det redan upptagna uranet täcka energibehovet lång bortom överskådlig tid. Självklart skall de ingående delarna i sådan verksamhet också prövas enligt miljöbalken, men Miljövänner för kärnkraft menar att det är direkt fel att i lag förbjuda den.

Miljövänner för kärnkraft menar också att det är direkt fel att lagstifta om hur många kärnkraftverk vi skall ha i Sverige och dessutom var de skall ligga. Självklart skall man i lag ställa upp kriterier för vad som skall uppfyllas för att man skall få bygga kraftverk, men att föra in antal, effekt eller placering av kärnkraftverken är lika fel som att lagstifta om antal, kapacitet och placering för andra industrienheter eller branscher. Att enbart få placera kärnkraftverk där det redan finns sådan och bara om ett befintligt verk läggs finner Miljövänner för kärnkraft vara direkt fel. Det kan finnas andra mycket mer lämpade platser för det nya kärnkraftverket. Det kommer också att vara starkt konkurrenshämmande eftersom i praktiken enbart de nuvarande kärnkraftsägarna då kan bygga nya kärnkraftverk, vilket torde strida mot EU:s konkurrensbestämmelser.

Miljövänner för kärnkraft ställer sig tveksamma till utredningens förslag att direktöverföra mätdata till strålsäkerhetsmyndigheten. Inte för att det skulle innebära några tekniska och eller ekonomiska svårigheter. Men om detta skall vara till någon som helst nytta och täcka in de flesta dimensionerande och svårare haverifall, måste ganska omfattande datamängder föras över och strålsäkerhetsmyndigheten tillföras och sedan underhålla en detaljerad driftkompetens, som dessutom är olika vid de olika kärnkraftverken (olika per block alltså 10 varianter). Det kommer också att krävas en ganska omfattande mätöverföring och sannolikt också kräva ett uppförande av 8 – 10 st. kontrollrum, naturligtvis starkt förenklade i förhållande till de verkliga kontrollrummen, men ändå ganska komplicerade. Skall detta göras på ett rationellt sätt, måste det också ske via internet eller liknande. Även om man inför ett starkt skydd mot intrång så har man med detta även öppnat upp en väg att utifrån komma åt driftdata och kanske också manipulera dem.

Miljövänner för kärnkraft tar också kraftigt avstånd från Göran Bryntses uttalande i sitt särskilda yttrande att det skulle förkomma vänskapskorruption mellan tillsynsmyndigheten (SKI och SSI eller idag SSM) å ena sidan och kraftföretagen å den andra. Finns det något belägg för sådant skall det behandlas av rättsvårdande instanser.

Miljövänner för kärnkraft vill slutligen göra några mindre påpekanden:
· β strålning kan vara både negativt och positivt laddad (utsända elektron resp. positron). Eftersom β+ strålare används i terapeutiskt bör man inte bara nämna β- strålning. Det skulle kunna tolkas som att β+ strålare inte omfattas av lagstiftningen.
· Aska från fossil- och torveldning kan innehålla uran, torium mm. Dessa bör nämnas i kap 7.1.1. kanske som NORM-avfall.
· Även om det fysiskt eller medicinskt inte är något strålningsproblem så har det förekommit debatt om utarmat uran. Detta borde på något sätt nämnas i utredningen

Det stämmer inte. Den 17 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition 2009/10:173 att införa ett obegränsat skadeståndsansvar för ägare till kärnkraftverk. Dessutom måste ägarna skaffa försäkring som täcker 1,2 miljarder euro per reaktor.

Staten träder in först om försäkringen inte räcker och ägaren drivs i konkurs genom stora skadeståndsanspråk. Samma regler, förutom försäkringskravet, gäller alla andra former av energiproduktion och all annan industriell verksamhet. Att hävda att dessa regler skulle utgöra en omfattande subvention av kärnkraften är helt orimligt.

Även andra former av energiproduktion och industriell verksamhet kan leda till omfattande och dyra olyckor, t.ex. vattenkraft, kemisk industri och oljeutvinning.

I Sverige arbetade Frigyes längsta tiden vid Statens kärnkraftsinspektion med kärnsäkerhet där han avancerade till överingenjör. Han anlitades av IAEA i Wien som expert för granskning av kärnsäkerhet vid kärnkraftsverk i olika länder även i f d sovjetländer och i Ungern. Efter sin pensionering verkade han vid KTH inom kärnsäkerhetsområdet med bl a seminarieverksamhet. Han skissade också på ett nytt reaktorkoncept - en kokarreaktor (HP-BWR) med högre vattentryck – som publicerades i internationella kärnkraftstidningar och väckte intresse vid TOPSAFE-konferensen i Dubrovnik 2008.

Han var med i styrelsen för Miljövänner för kärnkraft tills för några år sedan och han deltog aktivt i debatten i media om kärnkraften. Han framträdde i TV i samband med kärnkraftsolyckan i Japan i våras och bedömde att olyckan borde klassas som en sjua på den internationella INES-skalan. Han var den förste i Sverige som kunde göra denna bedömning genom sina ingående kunskaper om INES-skalans utformning.

Miljövänner för kärnkraft tackar Frigyes för hans stora insats i kärnkraftens tjänst!

Den globala elproduktionen har de senaste 20 åren stigit med 60 %. I Kina har den stigit med 360 % och utvecklingen fortsätter. Energibesparingar i Sverige, EU och övriga industriländer är välkomna, men räcker inte för att bryta trenden med globalt ökande elanvändning.

Idag utgörs den globala elproduktionen till 2/3 av fossila bränslen (kol, olja, naturgas), 1/6 av kärnkraft och 1/6 av förnybart. Om vi ska klara klimatet så måste den fossila elproduktionen bort nästan helt under de närmaste decennierna. Produktionen från kärnkraft och förnybart måste minst tredubblas. Det klarar vi inte utan att bygga ut kärnkraften!

Visste du att…

• Kärnkraften är lika miljöneutral som vindkraft och vattenkraft.
• Avfallsfrågan är löst, amerikanska WIPP är redan i drift och KBS-3-metoden i Sverige är färdig att användas.
• Uranbrytning inte värre än annan gruvbrytning
• Ingen människa skadades vid Harrisburgolyckan.
• Ännu har ingen skadats av strålningen från Fukushima.
• Totalt uppskattas 5000 människor under en hel generation dö pg.a. Tjernobyl
• 200 000 människor dog p.g.a. vattenkraftsolyckan Banqiao i Kina.
• Luftföroreningar från förbränning dödar 600 000 människor varje år, varav en stor del kommer ifrån kolkraft.

Visa ditt stöd för framtidens energi!
Gå med i föreningen
Miljövänner för kärnkraft

Mera information med klickbara länkar som kompletterar påståendena ovan

Jämförelser av utsläpp från olika energislag:
world-nuclear.org
vattenfall.se
nuclearinfo.net

Hur många har skadats av strålnig från Fukushima?
Ännu så länge 0 skador, www.iaea.org

Hur många dog i fjol på grund av föroreningar från kolkraft?
Svar över en halv miljon, bmjjournals.com

Hur många dog i fjol på grund av föroreningar från biobränslen?
Svar över en miljon. www.who.int

Hur många har dött på grund av vattenkraftsolyckor?
Svar 200 000 bara i Banqiao olyckan i Kina. en.wikipedia.org

Uranbrytning inte värre än annan gruvbrytning
www.mfk.nu

Härdsmältan i Three Mile Island (Harrisburg) 1979
www.nrc.gov

Nu har samma tyska regering med samma Angela Merkel i spetsen regering beslutat att kärnkraften ska avvecklas tilll 2022.

Denna kovändning är naturligtvis föranledd av olyckan i Fukushima. Men olyckan i Japan orsakades av en kraftig jordbävning följd av en stor tsunami. Någon sådan tsunami kan omöjligen drabba något tyskt kärnkraftverk, och det är oerhört förhastat och missriktat att avveckla den tyska kärnkraften med anledning av Fukushima.

Detta är inget annat än en motbjudande och totalt ansvarslös uppvisning av ohämmad populism. Trots allt snack om satsningar på förnybar energi så kommer detta tveklöst leda till ökad användning av fossilt kol och naturgas, vilket leder till ökad klimatpåverkan, ökat beroende av Ryssland, sämre miljö och fler döda av luftföroreningar och kolgruveolyckor.

Dessutom så lär det leda till högre elpriser inte bara i Tyskland utan troligtvis även i grannländerna som Sverige.

Det är bra att den svenska regeringen kritiserar detta beslut. Man bör dock dra slutsatsen att det är dags att tillåta en ytterligare utbyggnad av kärnkraften i Sverige för att kunna motverka de negativa följderna av det tyska beslutat. Ta bort taket på 10 reaktorer i Sverige och tillåt nybyggnad utan att man måste stänga gamla samtidigt.

Natten till den 26 april 1986 havererade en reaktor i Tjernobyl och många minns detta med en rysning och förtroendet för kärnkraften sjönk dramatiskt, av förståeliga skäl. Tyvärr är många skrämda helt i onödan. Under de drygt 40 år som civil kärnkraft funnits har reaktorerna världen över tillsammans drivits i över 10.000 reaktorår. Under hela denna tid har det hittills bara inträffat två olyckor med konsekvenser för befolkning utanför själva kraftverket, nämligen Tjernobyl och nu nyligen Fukushima i Japan. Ytterligare en olycka som etsat sig fast i medvetandet är Three Mile Island nära Harrisburg i Pennsylvania som ägde rum 1979. I det fallet inskränkte sig förloppet till en härdsmälta helt utan påverkan på omgivningen. Ingen blev skadad och ingen behövde evakueras.

Av dessa händelser var Tjernobyl den den värsta som kan komma ifråga. Genom en kombination av osäker konstruktion och mänskligt felhandlande blev reaktorhärden kritisk och större delen av den blåste upp i luften och spred sig över stora områden. Men hur stor påverkan hade egentligen Tjernobyl på människa och miljö? En grundlig undersökning gjordes åren 2003-2005 och redovisas i den ansedda rapporten, The Chernobyl Legacy (Arvet efter Tjernobyl) som bl.a IAEA, WHO och FN står bakom. Enligt rapporten inskränker sig de hittills kända dödsfallen till 30 personer av de minst 100.000 som deltog i släckningen och upprensningen på kraftverket. Den enda påvisade inverkan på befolkningen är en tydlig ökning av sköldkörtelcancer med 4000 fall. Av dessa dog 20 personer medan resten tillfrisknade efter medicinsk behandling. Totalt har alltså enbart 50 dödsfall kunnat kopplats till Tjernobyl.

I långtidsförloppet uppskattar WHO att teoretiskt kan ytterligare ca 9000 dödsfall i cancer på grund av Tjernobyl inträffa under 80 år bland de 6.600.000 individer som fått stråldos över 14 mSv efter olyckan, men eftersom 22% av befolkningen dör i cancer av andra ‘vanliga’ orsaker så kan bidraget från Tjernobyl bara räknas i promille och det drunknar i de normala variationerna. Enligt andra uppskattningar skulle ca 22.300 dödsfall i cancer på grund av Tjernobyl kunna ske i hela världen, men trots att denna teoretiska siffra kan verka hög, så försvinner den helt jämfört med de 1,5 miljarder dödsfallen i cancer som ändå inträffar av andra orsaker under samma tid. Motsvarande teoretiska siffra i Sverige är ca 300 fall under 20 år, som ska jämföras med 475.000 dödsfall i ‘vanlig’ cancer. Under samma tid har 800 dött av hudcancer på grund av solstrålning. Sett i proportion till totalen så blir påverkan från kärnkraftsolyckor trots allt små, till och med mindre än solstrålning.

Intressant är också att djurlivet mer än återhämtat sig inom den sk förbjudna zonen. Antalet vilda djur är nu mycket högre nu än innan evakueringen. Det visar att den största påverkan på miljö och natur är människan själv med sin blotta närvaro.

Man ska naturligtvis inte förringa den tragedi som Tjernobyl var, men vissa grupper har kraftigt överdrivit olyckans konsekvenser för att framhäva sin egen agenda och media har hakat på. Denna skrämselpropaganda har fått många att må dåligt. I själva verket, Tjernobyl och Fukushima till trots, visar statistiken att kärnkraftens påverkan på miljö och människa är klart mindre än de flesta av andra verksamheter, inklusive solbadande.

Miljövänner för Kärnkraft är en politiskt och kommersiellt oberoende ideell förening, som bildades 1988 av några miljövänner som tröttnat på en energidebatt dominerad av osaklig antikärnkraftpropaganda. 80-talet präglades precis som nu av en massa osakligheter som endast kunnat bemötas på betald annonsplats, eftersom vad vi har att säga inte anses ha “nyhetsvärde” för det ger inte de rätta skrämmande rubrikerna.
I vår strävan att alltid komma med faktaunderbyggda argument har vi anlitat sakkunskapen i universitet och högskolor. Att påskina att forskare som tar ställning och gärna bistår MFK med fakta inte skulle vara trovärdiga är ett bisarrt synsätt helt främmande i en demokrati.

MFKs oberoende visar sig i en mycket begränsad budget baserad enbart på medlemsavgifter och inget annat. Styrelseledamöter får inte ett öre, utan verksamheten bedrivs helt på obetald fritid. De flesta av medlemmarna saknar anknytning till kärnkraftsbranschen. De har helt enkelt insett att det inte går att klara klimat, miljö och välfärd utan energi från kärnkraft och nyttjar bara sin demokratiska rätt att ge sitt stöd för denna viktiga sak.

MFK vill därför kontra med frågan:
Vilka ska man annars lita på om inte på dem som vet?
I varje fall inte på dem som är avlönade för att skriva skrämmande rubriker eller “godkända” miljöorganisationer som profiterar på folks rädsla.