El är en nödvändighet i dagens samhälle. Senaste kunskapen om detta är den extremt kalla vintern i år och stormarna Gudrun och Per för några år sedan. I det moderna elnätet kommer elen ifrån kärnkraft, vatten, vind, biobränsle samt även kol, olja och gas. Solkraften är i Sverige marginell. Elnätet bör i framtiden bättre skyddas mot blixtens skadliga verkningar än idag.

Med användning av modern datateknik kan vi skapa smarta elnät främst för att kunna använda vindkraften. För att de enskilda konsumenterna skall kunna reglera användningen av elen är smarta elmätare nödvändiga. Dessa skulle kunna utnyttjas för att kapa topparna i elförbrukningen. Topparna på morgon och eftermiddag skulle med datateknik och eltaxor som varierar under dygnet kunna kapas. Detta är positivt för ekonomi och miljö. Från elmätaren kan informationen ges på den egna datorn eller på en bildskärm i huset.

Nya användningsområden för el ser vi komma till i framtiden. Flera nya och mera tillförlitliga järnvägar planeras. Bilar med eldrift är på gång. Nya hus bör byggas smart dvs med minimerad energiförbrukning. Bättre belysning på vägarna är ett annat önskemål. Flera spårvagnar och ny spårtaxi är en del av framtiden. Den ökande användningen inom dataområdet innebär också behov av mera el. Detta innebär totalt att mera el kommer att användas.

Denna utveckling sker över hela världen. Oljekatastrofen i Mexikanska bukten och de upprepade kolgruveolyckorna påminner om farligheten med de fossila bränslena. Överallt i världen byggs och planeras kärnkraft. EU har uttalat sig positivt om kärnkraft och Sverige har nu taget bort den så kallade tankeförbudslagen och nya kärnreaktorer kan få ersätta de gamla.

Alla dessa nya tekniska möjligheter behöver vi utnyttja för att trygga vår välfärd och ge god livskvalitet för en ökande befolkning i Sverige. Kärnkraften säkrar det ökande behovet av kilmatsmart el.

Ny kärnkraft i Sverige är nödvändig för att behålla välfärden i
framtiden samtidigt som man värnar miljö, klimat, människors hälsa och säkerhet.

Det är dock tragiskt att man sätter en gräns på maximalt tio reaktorer i drift samtidigt i Sverige. Vi hoppas på att man avskaffar den
begränsningen framöver.

En ofta upprepad osanning är att kärnkraften skulle vara speciellt dyr att bygga. Man hänvisar då till den femte reaktorn i Finland där slutnotan nu anses hamna på ca 50 Mdr sek mot från början beräknade 25 Mdr sek. Förvisso är en fördubbling av kostnaden anmärkningsvärd, men ganska förklarlig med tanke på att det inte byggts något nytt kärnkraftverk på många år. Dessutom är det en ny typ (kallad Generation 3+) med förhöjd säkerhet.
Men om man räknar på hur mycket det blir per installerad MW ut på nätet och jämför med samma siffra för vindkraft kommer men till det intressanta resultatet att vindkraften är mera än 70% dyrare. Och då med hänsyn till den beräknade fördyringen av den finska reaktorn.
Det finska kraftverket med en nominell effekt på 1600 MW och en utnyttjningsgrad på ca 90 % ger 1470 MW i snitt ut på nätet. Räknat på kostnaden 50 Mdr sek blir det ca 35 Msek per MW utnyttjningsbart installerad effekt ut på nätet.
För att jämföra med vindkraft kan man ta ett av de allra senaste projekten vid Brahehus beskrivet i följande länk (klicka här). Det gäller 13 st generatorer på vardera 2.3 MW som beräknas ge 65000 MWh under ett år. Detta dividerat med årets 8760 timmar ger i snitt 7.4 MW ut på nätet. Detta till en beräknad kostnad på 450 Msek, vilket ger 61 Msek per MW utnyttjningsbart installerad effekt ut på nätet.
Byggkostnad för vindkraft blir alltså 73% dyrare än för den finska reaktorn trots fördyringen. Ungefär samma resultat kommer man fram till om man studerar även andra planerade vindkraftsprojekt.

Vad som sällan kommer fram i debatten är att den typ av reaktor som finns i Tjernobyl är ganska sällsynt, endast runt 10 stycken jämfört med de övriga ca 440 reaktorerna som finns i världen vilka är av lättvattentyp. De senare har en stor mängd vanligt vatten som kylmedel i vilket reaktorhärden är nedsänkt. Det innebär att reaktorn inte kan skena okontrollerat som Tjernobyl och även om kylvattnet skulle försvinna helt så kan inget värre hända än härdsmältan i Harrisburg, som inte skadade någon. Three Mile Island visade att allt radioaktivt material stannade kvar i reaktorinneslutningen och det var ingen påverkan på omivningen.

Bortsett från alla dem som deltog i släckningen och upprensningen i Tjernobyl så var påverkan på människor i omgivningen inte så skrämmande som man ofta hört i debatten. En grundlig undersökning gjordes åren 2003-2005 och redovisas i den ansedda rapporten, ‘The Chernobyl Legacy’ (Arvet efter Tjernobyl) som bl.a IAEA, WHO och FN står bakom. Enligt rapporten så var den största påverkan på befolkningen en ökning av sköldkörtelcancer. Ungefär 4000 extra cancerfall uppkom pga Tjernobyl, men 95% av dessa tillfrisknade efter medicinsk behandling. I övrigt blev stråldoserna ungefär lika stor som om man hade flyttat till de bohuslänska granitklipporna. Intressant är att djurlivet mer än återhämtat sig inom den sk förbjudna zonen. Antalet vilda djur är mycket högre nu än innan evakueringen. Det visar att den största påverkan på miljö och natur är människan själv med sin blotta närvaro.

Man ska naturligtvis inte förringa den tragedi som Tjernobyl var, men det är djupt omoraliskt att överdriva och missbruka händelsen för att framhäva sin egen agenda, så som man så ofta dessvärre ser i kärnkraftsdebatten.

Frågor besvaras av Lars wiegert
Sekreterare i föreningen Miljövänner för kärnkraft
Epost: mfk@mfk.nu

Ett lån från Världsbanken är att betrakta som en subvention. Om Sydafrika istället hade lånat upp motsvarande kapital på den reguljära finansmarknaden så hade de fått betala betydligt högre ränta, om de överhuvudtaget lyckats få ihop pengarna.

Regeringen försöker gömma sig bakom det faktum att lånet även innehåller satsningar på vind- och solenergi. Men det håller inte eftersom dessa bara utgör 10 % procent av kapitalet och 5 % av effekten.

Världsbanken hävdar att “alternativ” (vilket troligtvis betyder förnybar) energi inte räcker för att täcka Sydafrikas behov, och svenska regeringen säger att vi inte kan säga att de inte har rätt till energi. Visst, men i så fall borde de satsa på kärnkraft istället.

Ge Sydafrika lån för att bygga nya kärnkraftverk! Sydafrika har redan ett kärnkraftverk i drift, så de har redan kompetensen och infrastrukturen för detta.

De som påstår att vi kan klara klimathotet och ändå undvara kärnkraften är inte trovärdiga. Några påstår att brytning och framställning av klyvbart uran genererar CO2. Det är förvisso sant att här används en del fossilt bränsle, men faktum är att om man studerar alla utsläpp i kärnkraftens livscykel (från gruvan till graven), så är utsläppen räknat per producerad kWh inte större än för vindkraft. Detta inses även lätt av det faktum att kärnbränslekostnaden är så mycket mindre än för fossilt bränsle och därför kan inte särskilt mycket fossilt bränsle förbrukas vid tillverkning. Dessutom produceras oerhört mycket mera energi av en viss mängd kärnbränsle så utslaget per kWh blir utsläpp från brytning och anrikning försumbara.

En ofta glömd aspekt vid elproduktion är att ökad inmatning av variabel småskalig el som t.ex vindkraft, kräver ett starkt elnät som bas för att frekvensregleringen och därmed effektbalansen ska kunna kontrolleras. Utan stadig basproduktion kollapsar elöverföringen. Enbart vattenkraft klarar helt enkelt inte av att möta alltför stora fluktuationer i slumpmässig inmatning. Detta visar att det måste finnas en stadig basproduktion och det är här som kärnkraften blir allt viktigare ju mera småskalig el som matas in på nätet.

Kärnkraften klarar sig själv utan subventioner och betalar dessutom i förväg sina kostnader för avfallshantering och avveckling. Vilken annan industri gör det? Den är dessutom belagd med en extra kärnkraftskatt som subventionerar andra, icke självbärande energislag.

Det framförs ofta att det pågående bygget i Finland blir dubbelt så dyrt som beräknat. Det är inte alls förvånande och kan förklaras av att dels har det inte byggts någon anläggning på länge och dels på att detta är en ny typ (Generation 3) med högre effekt än tidigare. Om man räknar på kostnad för installerad effekt med hänsyn tagen till tillgängligheten, så hamnar ändå kostnaden för den finska reaktorn (kr/Watt ut på nätet) i samma storleksordning som för vindkraft.

Nästa generations reaktorer (Generation IV) har förmåga att återvinna det idag utbrända bränslet, som kan ge ytterligare 100 gånger mera energi än vad som utvunnits hittills. Med dagens användning skulle förbrukat bränsle kunna användas i ytterligare ett par tusen år utan att nytt uran behöver brytas. Både mängden avfall och dess avklingningstid minskar till en 100-del av vad som gäller med nuvarande avfall. Sett i perspektivet att nuvarande kända urantillgångar med generation IV-reaktorer kan räcka till nästa istid, måste man anse att kärnkraft uppfyller vedertagna krav på hållbar energi.

Vi i föreningen Miljövänner för kärnkraft, vill se en kraftfull satsning på kärnkraft i Sverige och Europa. När dagens anläggningar har tjänat ut skall morgondagens anläggningar stå färdiga att tas i drift. Det är endast så vi kan säkra våra höga naturvärden och ha el med hög tillgänglighet till låg kostnad och därmed förutsättningar för tryggad välfärd.

Mikael Ståldal
MFK ordförande
Lars Wiegert, sekreterare
www.MFK.nu / email mfk@mfk.nu

Efter själva förhandlingarna och sedvanlig fika var chefsekonomen vid Svenskt Näringsliv, Stefan Fölster, inbjuden och höll ett intressant anförande som han gav rubriken Den gröna paradoxen. Han har bl.a skrivit boken Farväl till världsundergången, som sågar dystra profetior angående klimatet och ingjuter viss tillförsikt om framtiden.
Föredragshållaren fäster uppmärksamheten på en del viktiga rekyleffekter som man ofta inte tänker på. T.ex om ett land som framgångsrikt genomför klimatåtgärder och minskar sin oljekonsumption. Oljan blir då billigare, men oljeproducenterna kompenserar genom att pumpa upp mera för att sälja till andra. Detta är ett av många exempel där åtgärderna som görs i all välmening bara blir slag i luften. Ibland blir de rent kontraproduktiva och motverkar sina syften. Detta är trolig orsak till att CO2-utsläppen fortsätter öka trots Kyoto-protokollet. Sverige har dock minskat sina utsläpp kontinuerligt sedan 1965, till stor del tack vare sin satsning på kärnkraft.

MFKs nya styrelse framgår på annan plats i denna hemsida.