Miljövänner för kärnkraft

Av Carl-Erik Magnusson
ON-line kommentar (nr 287) till artikel i Dagens Industri 1 feb 2012 med rubrik “Bara hälften av kärnkraften går för fullt”.

287. Energi och politik; när möts de två?
Vad är politikens uppgift? Att detaljstyra varje verksamhet eller att diskret skapa goda förutsättningar för medborgarna och mångfalden i deras kunskap? Svar: Det senare!
Men: Svensk politik har under några decennier missat sin uppgift att sätta ramar för verksamheten och kontrollera dess efterlevnad. I stället har den lagt sig i detaljer utan att inhämta nödvändig kunskap. Det gäller utbildning, vård, näringsverksamhet mm.
Energisektorn har förlamats av politiken; forskning har förbjudits, utbildning på området fallerat; vem vill utbilda sig till en hotad bransch? Personal på kärnkraftverken har känt sig ifrågasatta, några under ett helt yrkesliv. Att hålla inspirationen levande i ett sådant klimat är värt all beundran.
Underhåll har försummats; vem investerar under nedläggningshot? Bristfällig skötsel verkar generell. Järnvägen är ett annat exempel.
Det underhåll som under många år minimerats måste nu utföras. Aldrig har så mycket arbete behövt göras på så kort tid som nu, dessutom av medarbetare som ständigt varit ifrågasatta, ibland känt sig mobbade. Att upp mot 20 miljarder kronor offrats på Barsebäcks stängning bidrar inte till underhåll eller produktion.
Vad betyder ordet minister? Svar: Den minste, dvs en tjänare. Har vi glömt det eller bara inte förstått? I en demokrati är politiken medborgarnas tjänare. Den goda makten märks inte, den söker inte sitt. Att ständigt lägga sig i detaljer men missa helheten är inte att föra ut politiken till medborgarna.
Om hälften av kärnkraftverken står stilla får vi kanske söka felet hos oss själva.

Av Mikael Ståldal, MFKs ordförande
För mindre än ett år sedan så beslöt den borgerliga tyska regeringen med Angela Merkel i spetsen att förlänga drifttiden för tysk kärnkraft till 2040 och övergav därmed den avvecklingslinje som en tidigare socialdemokratiska regeringen beslutat.

Nu har samma tyska regering med samma Angela Merkel i spetsen regering beslutat att kärnkraften ska avvecklas tilll 2022.

Denna kovändning är naturligtvis föranledd av olyckan i Fukushima. Men olyckan i Japan orsakades av en kraftig jordbävning följd av en stor tsunami. Någon sådan tsunami kan omöjligen drabba något tyskt kärnkraftverk, och det är oerhört förhastat och missriktat att avveckla den tyska kärnkraften med anledning av Fukushima.

Detta är inget annat än en motbjudande och totalt ansvarslös uppvisning av ohämmad populism. Trots allt snack om satsningar på förnybar energi så kommer detta tveklöst leda till ökad användning av fossilt kol och naturgas, vilket leder till ökad klimatpåverkan, ökat beroende av Ryssland, sämre miljö och fler döda av luftföroreningar och kolgruveolyckor.

Dessutom så lär det leda till högre elpriser inte bara i Tyskland utan troligtvis även i grannländerna som Sverige.

Det är bra att den svenska regeringen kritiserar detta beslut. Man bör dock dra slutsatsen att det är dags att tillåta en ytterligare utbyggnad av kärnkraften i Sverige för att kunna motverka de negativa följderna av det tyska beslutat. Ta bort taket på 10 reaktorer i Sverige och tillåt nybyggnad utan att man måste stänga gamla samtidigt.

Av Nils-Erik Nilsson, vice ordförande i Miljövänner för kärnkraft

Det finns en omfattande rädsla för kärnkraft i samhället. Den förefaller ha sin grund i uppfattningen ”Strålning är farligt”. Detta går igen både i rädslan för olyckor, avfall och uranbrytning. Men hur är det? Skulle verkligen liv kunna existera utan ”radioaktiv strålning”? Finns det något exempel på liv som funnits i en ”strålningsfri miljö”? (more…)

Av
Fil dr i fysik vid Stockholms universitet Lars Persson, Sigtuna stad
och Docent vid KTH i kärnsäkerhet Frigyes Reisch, Stockholm

El är en nödvändighet i dagens samhälle. Senaste kunskapen om detta är den extremt kalla vintern i år och stormarna Gudrun och Per för några år sedan. I det moderna elnätet kommer elen ifrån kärnkraft, vatten, vind, biobränsle samt även kol, olja och gas. (more…)

Av Lars Wiegert MFK sekr.

En ofta upprepad osanning är att kärnkraften skulle vara speciellt dyr att bygga. Man hänvisar då till den femte reaktorn i Finland där slutnotan nu anses hamna på ca 50 Mdr sek mot från början beräknade 25 Mdr sek. (more…)

Världsbanken ska låna ut pengar till Sydafrika för att bygga ett av världens största kolkraftverk, som kommer att släppa ut lika mycket koldioxid som halva Sveriges totala utsläpp. Sveriges regeringen säger ja till detta lån, medan en del andra länder tvekar. Se artikel i SvD.

Ett lån från Världsbanken är att betrakta som en subvention. Om Sydafrika istället hade lånat upp motsvarande kapital på den reguljära finansmarknaden så hade de fått betala betydligt högre ränta, om de överhuvudtaget lyckats få ihop pengarna.

Regeringen försöker gömma sig bakom det faktum att lånet även innehåller satsningar på vind- och solenergi. Men det håller inte eftersom dessa bara utgör 10 % procent av kapitalet och 5 % av effekten.

Världsbanken hävdar att “alternativ” (vilket troligtvis betyder förnybar) energi inte räcker för att täcka Sydafrikas behov, och svenska regeringen säger att vi inte kan säga att de inte har rätt till energi. Visst, men i så fall borde de satsa på kärnkraft istället.

Ge Sydafrika lån för att bygga nya kärnkraftverk! Sydafrika har redan ett kärnkraftverk i drift, så de har redan kompetensen och infrastrukturen för detta.

Nu, då klimatdebatten är som mest intensiv förekommer mot allt sunt förnuft en massiv propaganda mot kärnkraft. Romantikerna är så förblindade i rädslan och hatet mot kärnkraften att de inte inser hur kontraproduktivt de i själva verket jobbar i klimatfrågan. För dessa är motståndet mot kärnkraften viktigare än att värna för klimat och miljö. En som lägger in motkraft till motkraften är MFK-medlemmen Bengt Lindhé, som skrivit en välformulerad artikel publicerad i Skaraborgstidningen i slutet av november. Läs artikeln i pdf

Av Lars Wiegert, MFK sekreterare
Det är allom bekant att svensk el produceras utan påverkan på miljö eller klimat. Hittills har den producerats till hälften vardera av vattenkraft och kärnkraft. Nu börjar vindkraften ge visst bidrag och den ersätter vattenkraften eftersom vattenkraften står för frekvensregleringen och måste möta för fluktuationerna i inmatning på nätet från vindkraften. Vindkraften är dessutom beroende av ett starkt nät och där kommer kärnkraften in med konstant baslast. De tre energislagen utgör med andra ord ett samspelat system för svensk elproduktion praktiskt taget helt utan påverkan på miljö och klimat. En sällan omnämnd sanning är att utsläpp från kärnkraft per kWh inte är större än från vindkraft, vilket många livscykelanalyser visar. Dessa tar hänsyn till allt ‘från gruvan till graven’, (klicka här för ett exempel).
Nu då regeringen beslutat om att befintliga kärnkraftverk kan ersättas med nya, effektivare och säkrare reaktorer, har Docent Frigyes Reisch tagit fram ett listigt koncept som tar tillvara fördelarna med de båda reaktortyperna BWR och PWR, samtidigt som nackdelar tas bort. Konceptet kallas HP-BWR, Högtrycks-kokar reaktor. Docent Frigyes Resich och Fil. Dr Lars Persson beskrier i en artikel hur de nu avställda Barsebäcksreaktorerna skulle kunna moderniseras på detta sätt.
Läs artikeln i pdf

Av Lars Wiegert
Myten om uranbrytningens farlighet är nu ett av antikärnkraftslobbyns viktigaste argument som upprepats så mycket att den nästan blivit ett axiom i mediedebatten. Den som vågar slå hål i den myten anses så farlig att han ska utsättas för personangrepp på lägsta nivå. Klicka här för ett verkligt bottennapp i den vägen skrivet av Gudrun Utas, en av 80-talets värsta kärnkraftsbelackare, med hjälp av en fd kärnvapenforskare, Mats Törnqvist.

Se här mitt svar, förstärkt med ytterligare fakta skrivet av Anders Allander.

Vissa är så förblindade av sina hat till kärnkraften att de inte inser att de i själva verket motarbetar klimatet, en god miljö och vår välfärd.

Regeringen har nu nått överenskommelse om att befintliga reaktorer skall få bytas mot nya. Kraftindustrin anser att de två äldsta kokarreaktorerna Oskarshamn 1 och Ringhals 1 bör vara de första som står på tur att bytas. (more…)