1-årsdagen av tsunamin i Japan

Av Lars Wiegert
Nu när man börjar se facit av denna katastrof, kan man inte säga annat än att följderna för de havererade kärnkraftverken trots utsläppen egentligen blev det lilla problemet i förhållande till den enorma förödelse som själva tsunamin åstadkom. Ca 20.000 människor omkom, 125.000 byggnader raserades, liksom otaliga vägar, broar och fördämningar, elnät mm. Hela infrastrukturen i en stor del av Japan förintades. Vad som då är märkligt är att rubrikerna om denna förödelse och stora dödstalen ganska snart tonades ned för att i stället domineras av de havererade reaktorerna, som med sina måttliga utsläpp inte krävde ett enda dödsfall och kontaminerade förhållandevis små areor jämfört med Tjernobyl.

Det anmärkningsvärda med reaktorerna är snarare att de tack vare sin robusthet klarade naturkatastrofen bättre än allt annat . De klarade en jordbävning av sällan skådat slag med över 9 på Richterskalan och det behövdes en tsunami dubbelt så hög som hittills förväntat för att ge nådastöten, som ändå gav ganska begränsad effekt som framgår av följande.

Reaktorerna klarade jordbävningen
Vad som faktiskt hände var att alla reaktorerna klarade jordbävningen utan problem. Alla styrstavar gick in i reaktorhärdarna och stoppade reaktionerna. Reservkraften gick igång när elnäten raserades och fortsatte kyla reaktorerna i de 40 minuterna det tog för tsunamin att nå land. Om tsunamin inte varit så oväntat kraftig, hade alla reaktorerna kunnat återstarta igen så snart elnätet blivit uppbyggt. Nu blev det inte så, utan en dubbelt så hög flodvåg som man kunde förutse slog över alla fördämningar och dränkte reservkraftsystemen och slog ut kylsystemen. Trots att tre härdsmältor inträffade efter ytterligare några timmar, förblev reaktorinneslutningarna i stort sett intakta och det smälta härdmaterialet stannade kvar i inneslutningarna. Här ser vi den stora skillnaden mellan lättvattenreaktorer som de i Fukushima (och som är den helt dominerande typen överallt i världen) och den militära konstruktion som Tjernobyl är exempel på. Den senare blev överkritisk och bokstavligen flög i luften, varvid större delen av reaktorhärden blåste iväg över stora områden. Förloppet i en lättvattenreaktor är mycket beskedligare och utsläppen kring Fukushima beror på att man då och då var tvungen att lätta på trycket i inneslutningarna och då frisläpptes även en del radioaktivt material. Dessa gaser innehöll även vätgas och det var den som i kontakt med luft blev explosiv och skapade den förödelse som man kan se. Men väl att märka så skedde dessa explosioner utanför reaktorinneslutningarna och bidrog i sig inte till de radioaktiva utsläppen.

Utsläppen en tiondel av Tjernobyl
Enligt IAEA, WHO m.fl hade 20 år efter Tjernobyl-olyckan ca 50 personer avlidit, varav ca 30 tillhörde personal som rensade upp kring reaktorn, Man har uppskattat att teoretiskt kan 0.7 promille av befolkningen i närområdet avlida i cancer som följd av Tjernobyl. Det är knappt mätbart när man betänker att 22 % avlider i cancer av helt andra orsaker. Det är inte den bild som förmedlas i media, delvis av okunnighet och delvis i avsikt att skrämmas. Utsläppen kring Fukushima har av japanska myndigheter uppgetts till en tiondel av Tjernobyl. Ändå fortsätter överdrivna rubriker strömma över oss, medan de 20.000 verkliga dödsfallen mer eller mindre ignoreras. Faktum är att hittills har ingen dött på grund av strålning från Fukushima.

Svenska reaktorer hade klarat samma händelse utan utsläpp.
Redan efter den berömda härdsmältan i Three Mile Island-olyckan för 33 år sedan, där ingen blev skadad och ingen behövde evakueras, kompletterades de svenska reaktorerna (och många andra) med filter, som innebär att avluftning av reaktorinneslutningarna kan ske via filter som absorberar radioaktiva ämnen ifall en härdsmälta skulle inträffa. Detta saknades i Fukushima. En förödande vätgasexplosion som i Fukushima kan inte heller ske eftersom vätgasen blandas med luft först efter filtreringen , alltså utanför reaktorbyggnaden. Detta gäller samtliga svenska reaktorer även Barsebäck, som man väl får skylla på att de stängdes i okunnighet om hur säkra de reaktorerna egentligen var. På samma sätt kan man undra över hur mycket kunskap som låg bakom det tyska beslutet att stänga reaktorer, som även de är konstruerade för att klara jordbävning. Och vem kan inbilla sig en tsunami i långt in på det europeiska fastandet? Om man i Tyskland gjorde helt om och i stället ersatte sin kolkraft med kärnkraft så kunde en miljon människor under en generation slippa dö i förtid på grund av cancer

Vad är ’nyhetsvärde’?
Fakta väger inte tungt för de anses inte ha ’nyhetsvärde’. Det är beklämmande att de 20.000 döda på grund av tsunamin förlorade sitt nyhetsvärde efter så kort tid. Men några ganska få eventuella dödsfall på grund av kärnkraft har nyhetsvärde hur länge som helst. För de skrämmer och det kan man tydligen leva gott på. De som så gärna tar på sig rollen att skrämmas borde betänka att de också tar på sig ett stort ansvar för att många mår dåligt i sin rädsla för allt vad strålning heter och det helt i onödan.