Kärnkraft – Höga ambitioner och rädsla

av Nils-Erik Nilsson
Är kärnkraft farlig? En hel del människor tycks tro det. Men hur är det egentligen? Är det inte istället kärnkraftens enastående öppenhet och mycket höga ambitioner som skapat en felaktig bild? Är inte kärnkraften i verkligheten den minst farliga elproduktionen vi har? Både när det gäller miljön och människors hälsa? Är det hederligt att bortse från observerbar fakta, som visar att kärnkraft hör till de minst farliga sätten att producera el? Fortsätt läsa

Hans Blix överlämnar den nya sarkofagen i Tjernobyl

Utan att överdriva är Hans Blix nog en av de mest kända svenskarna, både här hemma och internationellt. Han har ett förflutet som Sveriges utrikesminister 1978-1979 och som generaldirektör för IAEA under perioden 1981-1997. Han är även hedersdoktor vid ett tiotal universitet. Hans huvudintressen är avspänning och nedrustning i världen och internationell energipolitik med tyngdpunkt på kärnkraft. Fortsätt läsa

40% kärnkraft mera klimatsmart än 100% ’förnybart’

Av Lars Wiegert
(Tillägg till vår artikel ”100% förnybart – en utopi till astronomisk kostnad” (klicka) med anledning av förtydligande 2019-02-27 till Swecos rapport ”100% förnybart” utgiven 2017-06-15.)

Sweco-rapporten var inte tydlig med vad som ingick i de totala kostnaderna för att åstadkomma de två studerade scenarierna 1550, respektive 1650 Mdr SEK (kap 2.6 ’Investeringsbehov för 100% förnybart’). Denna otydlighet beror på att de redovisade kostnaderna till stora delar handlar om reinvesteringar i befintliga anläggningar, som skulle ha uppkommit oberoende av vilken väg man väljer att ta. Man låter dessa ingå i begreppet investering som kostnader för omställning till 100% förnybart. Rapporten tolkas lätt som att själva omställningen skulle kosta hela de angivna summorna. Sweco har därför i efterhand gått ut med ett förtydligande om detta. Fortsätt läsa

Ursprungsmärkning av el- ett lagstadgat bedrägeri

Av Nils-Erik Nilsson
I svensk lagstiftning finns krav på att man skall ursprungsmärka el till konsumenterna (lag 2010:601) och tillhörande förordning (2010:853) om ursprungsgarantier för el. På basis av dessa lanserar också de flesta eldistributörer möjlighet att köpa olika slags el som t.ex. ren vattenkraftel, ren vindkraftel, el enligt olika miljömärkningar osv. Men det finns inte någon som helst teknisk metod att avgöra varifrån den el vi får kommer Fortsätt läsa

Effektbalans är det som gäller (MyNewsdesk 30 dec 2009)

Vi var först. Redan år 2009 uppmärksammade vi att energidebattörer bara jämförde energimängder från olika kraftslag räknat i MWh, och inte i hur mycket effekt (MW) de kunde prestera när det krävs. Lite försynt antyddes att det möjligen berodde på att politikerna inte kunde skilja på energi och effekt.
Nu kan vi vara ganska säkra på att så var fallet och fortfarande är hos alltför många. Många debattörer har försökt tona ned krav på effektbalans och nätstabilitet. De envisas fortfarande med att räkna energi och nämner sällan hur mycket effekt man får ur de väderberoende kraftslagen när det krävs. Vädret är nyckfullt och så blir väderberoende kraftkällor. Man skjuter över ansvaret på elbrukarna att anpassa sig till vad som för stunden står till buds, frivilligt eller med tvång. Det blir en slags planlös planekonomi med ransonering som följd. Okunnighet tycks fortfarande råda om vad som händer när inmatad effekt inte förmår möta behovet. Då sjunker frekvensen. När den blir för låg, kopplas transformatorer och generatorer automatiskt bort för att undvika haveri. Så brakar nätet ihop och det blir mörkt och kallt.
Sedan artikeln skrevs har situationen förvärrats betydligt. Regeringen har med ministerstyrda påtryckningar fått kraftbolagen att inom kort stänga ytterligare fyra kärnkraftverk. Man tror att den baskraft de ger kan ersättas med vind och sol. Fortsätt läsa

Kärnkraft, Risker och utveckling

Av Nils-Erik Nilsson

Det är nu på tiden att alla seriösa medier släpper skräckscenarierna, tar sitt ansvar och ger korrekta beskrivningar av strålning och kärnkraft. Våga också jämföra olika risker i samhället. Då blir det tydligt hur små riskerna med kärnkraft är och vilken nytta den gör genom att minska den mycket farligare eldningen med fossil- och biobränsle. som förkortar livet på miljontals människor varje år. Fortsätt läsa

Ett exempel på medial desinformation

Lars Wiegert, MFKs sekr.

Så var det dags igen. Lagom till årsdagen av tsunamikatastrofen dyker de upp, alla dessa olyckskorpar som vill skrämmas om den sk kärnkraftskatastrofen. Den verkliga katastrofen, jordbävningen med den åtföljande tsunamin, som dödade nästan 20.000 personer tycker de inte är intressant alls. I stället gottar de sig genom att försöka ge sken att dödsfallen berodde på Fukushima. Vad annars vill man t.ex ha sagt med följande skruvade ingress? Fortsätt läsa

Smart metod för att klara effektbalansen?

Det florerar en nästan hysterisk uppsjö av hugskott om hur man tror sig ha hittat den slutgiltiga lösningen för att klara stabil elkraftförsörjning med enbart sk förnybar energi. Hittills har det mesta av energidebatten handlat om energibalans utsmetad över året, medan enstaka fackkunniga som vet att det inte räcker, inte lyckats överrösta det högljudda sorlet av besservissrar. Nu börjar det dock bli alltmer känt att ett elkraftsystem bara kan fungera om det råder ständig balans mellan inmatad och förbrukad effekt och till denna effektbalans ger de väderberoende kraftkällorna såsom sol och vind obetydliga bidrag. Fortsätt läsa

SAMHÄLLSSÄKERHET, ELENERGI OCH KÄRNKRAFT

(Artikel i anslutning till annons i bilaga om Samhällssäkerhet till Dagens Nyheter den 27 september 2015)

Av Nils-Erik Nilsson, MFKs vice ordf.
En stabil elförsörjning är en förutsättning för att ett modern samhälle över huvud taget skall fungera. Många viktiga funktioner i dagens samhälle skulle upphöra att fungera utan el. Hela samhället skulle drabbas av kaos. Det är förvisso inte bara datorn, TV:n och stereon som lägger av när strömmen går. Fortsätt läsa