Kolkraft ersätter kärnteknik – ett slag mot miljö och klimat

Det blir kolkraft som kommer att ersätta även den andra Barsebäcksreaktorn innebärande att ytterligare ca 1,5 miljoner ton kol kommer att förbrännas och bidra till en försämring av luft, klimat, jord och ozonskikt samt att farligt kvicksilver kommer att spridas i naturen.

Sverige är idag ett av de länder som använder kärntekniken fullt ut i samhällets tjänst. Våra 11 kärnkraftsreaktorer täcker nästan hälften av elförbrukningen och vid sjukhus, laboratorier och industri används radioaktiva ämnen och kärntekniska apparater i samhällets tjänst.

Kärnkraftsproduktion av el i världen ökade nästan 5 % under 1999. Den största ökningen har skett i USA. Millennieskiftet passerades bekymmersfritt. I år har redan tre nya reaktorer tagits i bruk i Brasilien, Frankrike och i Pakistan. I Tjeckien så har man nu laddat med kärnbränsle en 1000 MW reaktor i Temelin av rysk tryckvattentyp men förbättrad med västerländsk reglerteknik.

Statens energimyndighet i Eskilstuna har i sin rapport år 2000 till regeringen om Energiförsörjningen i Sverige bedömt att elanvändningen väntas öka under perioden 1999-2001 med 2,5 % för främst bostads- och servicesektorn. Samtidigt har samma myndighet sagt till regeringen i brev 4 augusti, 2000 att Barsebäcks reaktor 2 kan avvecklas!

Energimyndigheten anser i sitt yttrande att det inte är rimligt att avvecklingen av den andra reaktorn i Barsebäck skall villkoras utifrån att bortfallet av kraft kan kompenseras med sparande eller ny produktion i biobränsleverk eller vindkraftsverk. Det beror på att den verklighet 1997 års energipolitiska beslut bygger på inte längre finns. Den omreglerade elmarknaden har sänkt elhandelspriserna. Marknaden klarar elförsörjningen.

I Tyskland har regeringen nu beslutat att långsamt fasa ut kärnkraften som idag står för 30 % av elproduktionen. Vid samtal med tyska energiexperter som stolt visade upp det tyska kolkraftprogrammet vid världsutställningen Expo 2000 i Hannover sade de klart ut att kol kommer att bli ersättningskraften. De s.k. alternativa energislagen har ingen chans att ersätta kärnkraftsbortfallet i Tyskland.

I Norge blir det fossilgas som kommer att tillgodose det ökade elbehovet och i Danmark byggs nu utanför Köpenhamn i Amager ett stort fossilgaseldat kraftverk

I Finland accepteras kärnkraften som en hörnsten i elproduktionen. Två svenskbyggda och två ryskbyggda reaktorer täcker en tredjedel av elförsörjningen. Den finska elanvändningen kommer enligt prognoser att öka med ca 20 % under kommande 15-årsperiod och mera kärnkraft är ett alternativ för att täcka detta behov. Diskussionerna om en femte kraftreaktor pågår.

Sedan årsskiftet är inom den internationella kärntekniska industrin omfattande sammanslagningar genomförda. Det industriella landskapet är helt förändrat. Kärnkraftreaktorerna i Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn och Ringhals 1 har levererats av svenska ABB, Ringhals 2, 3 och 4 av det amerikanska företaget Westinghouse. Till ABB hörde också det amerikanska företaget Combustion som har reaktorer förutom i USA även i Sydkorea. Westinghouse var världens största reaktorleverantör till kärnkraftverk utspridda i alla kontinenter. Denna bild är nu helt förändrat, det statskontrollerade British Nuclear Fuel (BNFL) har köpt både Westinghouse och ABB Atom. Kärnbränslefabriken i Västerås ägs nu av BNFL, som också äger kärnkraftverk, bränslefabrik, anläggningar för upparbetning och återanvändning av använt bränsle samt för hantering av kärnavfall i Storbritannien.

Kärnkraften har en given plats för att fylla det moderna samhällets elbehov. Genom att kärnkraften alstrar elektricitet utan utsläpp av växthusgaser eller försurande ämnen har den en miljövänlig profil. Kärnkraften sparar också det mot UV-strålningen skyddande ozonskiktet. Normalutsläppen från kärnkraftverken är låga och under de av myndigheterna fastställda gränsvärdena. Det radioaktiva avfallet från de kärntekniska användningsområdena tas redan nu omhand på ett säkert sätt. Det använda kärnbränslet avses slutförvaras i kopparkapslar djupt nere i urberget på ett för människor, djur och miljö säkert sätt.

Kärntekniken är används för varje år alltmera inom medicinen för noggranna diagnoser (tex magnetkameran) och för att behandla olika sjukdomar med strålning från acceleratorer (främst cancer). Kärntekniken har också sin givna plats inom olika forskningsområden t ex miljöforskningen där man spårar låga halter av föroreningar med isotoper. Inom industrin är nivåvakter vanliga och hushållen har brandvarnare med radioaktiva isotoper.

En allmän mening bland världen strålskyddare (nyligen uttryckt vid strålskyddarnas världskongress i Hiroshima i maj) är att en säker strålningsanvändning är möjlig i samhället om de regler som finns givna för strålskyddet följs. Olyckor även med dödlig utgång sker dock när reglerna åsidosätts t ex förra året i Japan vid en kärnbränslefabrik och nyligen i Egypten där en farlig strålkälla som kom i orätta händer orsakade två personers död. Tillbud har även skett i Sverige dock utan strålskador. En diskussion om mycket låga stråldoser kan vara nyttiga för människan och stärka vårt immunförsvar pågår.

Kan då inte vind, sol och biobränsle ge oss all den el vi behöver? Elbehovet är störst på vintern och solen är då som svagast. När det är som kallast på vintern är det normalt stiltje. Vinden är därför endast ett komplement till en basproduktion. Biobränslet bidrar endast marginellt till elproduktionen. Med vetskap om detta förhållande och faran för elbrist under kalla vinterdar så har kraftledningarna och kablarna för elkraftsöverföring under vatten byggts ut de senaste åren nyligen till Polen.

Då och då publiceras i pressen rapporter om att vi kan minska elanvändningen kraftigt i vårt land med bibehållen livskvalitet. Idag finns inga fakta som stöder dessa påståenden. Vi är med vårt kalla klimat, långa avstånd, stora industri och moderna, bekväma hem beroende av en trygg elförsörjning.

Det moderna samhälle som idag byggs innebär en fortsatt ökad användning av el. Elen ger i vårt land snabba kommunikationer med tåg, tunnelbana och spårvagnar. Elen är också ”livsnerven” för de datorer som tjänar informationssamhället, underhållningsbranschen, hushållen och industrin.

På grundval av Energimyndighetens yttrande diskuteras nu inom regeringen möjligheten att stänga den andra Barsebäcksreaktorn under år 2001. Det visade sig att den första Barsebäcksreaktorn som lades ner i slutet av november 1999 ersattes under den gångna vintern helt med dansk kolkraft. De konsultrapporter som nu inkommit till regeringen visar att det blir kolkraft som kommer att ersätta även denna andra reaktor. Det innebär att ytterligare ca 1,5 miljoner ton kol kommer att förbrännas och bidra till en försämring av luft, klimat, jord och ozonskikt samt att farligt kvicksilver kommer att spridas i naturen. Regeringens förslag i frågan väntas i samband med budgetpropositionen under hösten 2000.

Frigyes Reisch
(docent i kärnsäkerhet, civ. ing. i elektroteknik), verksam på KTH

Lars Persson
(fil dr), verksam vid Statens StrålskyddsInstitut (SSI) i Stockholm som forskare och redaktör