Barsebäcks egna åsikter
Följande information gavs till näringsutskottet av representanter för företagsledningen vid Barsebäck Kraft AB (Barsebäcksverket) den 22 april.
Föredragning av Barsebäck Kraft
Anläggningens status
Barsebäcksverket är en anläggning med
- Hög säkerhetsnivå - samma som den som gäller för nya anläggningar idag
- Målet att ständigt förbättra säkerheten
- Lång återstående livslängd
- Hög produktionstillgänglighet
- Ytterst liten miljöpåverkan
- Låg produktionskostnad
- Högt internationellt anseende
Säkerheten vid Barsebäcksverket har kontinuerligt utvecklats och är i nivå med vad som internationellt ställs på nya kärnkraftanläggningar. FN:s atomenergiorganisation IAEA bedömer Barsebäcksverket som enanläggning av klass “good plants”, vilket är ett högt betyg. Barsebäcksverket har nyligen genomgått den andra återkommande säkerhetsgranskningen som visar att vi uppfyller alla villkor för fortsatt drift enligt SKI:s bedömning.
Placeringen nära inpå befolkningstäta områden är inte så unik som så oftast framhävs. Det finns kraftverk i både Europa och Nordamerika som ligger i mer befolkningstäta områden än Barsebäcksverket, t ex Biblis vid Darmstadt och Pickering vid Toronto.
Anläggningarna är ursprungligen byggda för minst 40 års drifttid och all dagens kunskap befäster att vi säkerhetsmässigt och tekniskt kan driva kraftverken längre än 40 år.
Produktionskostnaden i anläggningarna ligger idag på 15 öre/kWh (exkl. produktionsskatter), vilket medför att vi med mycket god marginal ytterligare kan satsa på att förbättra anläggningarna utan att de på en avreglerad elmarknad tappar sin konkurrenskraft.
Kärnkraft är en ung teknik i utveckling. De första kommersiella reaktorerna togs i drift på 50-talet. Det finns idag 444 kärnkraftverk i drift i världen. Sammanlagt svarar de för 17 % av världens elproduktion. I början av året var ca 30 nya kärnkraftverk under uppförande. Något enstaka kraftverk tas ur drift varje år och då främst av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl. Ett exempel på naturlig avveckling är kärnkraftverket Würgassen i Tyskland som stängts av just säkerhets- och ekonomiska skäl.
Produktionsrekordet i Barsebäck uppnåddes 1991 då vi producerade 9,1 TWh. De senaste åren har vi utökat omfattning och kvalitet på kontroll och provning i anläggningarna, vilket lett till en något lägre produktion, men en högre säkerhetsnivå. I ett internationellt perspektiv ligger vi ändå långt framme vad avser tillgänglighet. Vi bedömer dock att vi kommer att återgå till tidigare tillgänglighet på över 88%.
Barsebäcksverket har till idag producerat 160 TWh vilket motsvarar ca 1,2 ggr av Sveriges totala energiförbrukning under ett år. Denna produktion motsvarar förbränning av 60 miljoner ton kol som skulle medföra ett utsläpp av bl a 140 miljoner CO 2 och stora mängder svavel och kväveoxider. Barsebäcksverket har så gott som nollutsläpp av växthuspåverkande, ozonpåverkande och försurande ämnen.
Barsebäcksverkets påverkan på omgivningen ger en stråldos av 0,0003 mSv per år till de närmast boende kring kraftverket. Denna siffra skall jämföras med den normalt naturliga stråldosen för oss alla som är 5 mSv per år. Under hela driftperioden, drygt 20 år, har påverkan till de närboende varit 0,02 mSv. Tillskottet motsvarar alltså “naturlig” strålning under två dagar, d v s helt försumbart.
Personalens situation
Personalen har sedan starten 1975 levt med att kärnkraften ständigt varit i fokus. Att både som yrkesman och privatperson ständigt leva med att bli ifrågasatt ställer stora krav på lojalitet och trygghet. En psykologisk press som personalen klarat av på grund av att Barsebäck fått internationellt erkännande vad gäller säkerhet och tillgänglighet.
Stängningen av Barsebäck innebär direkt att ca 1000 jobb försvinner i regionen. Härtill kommer ytterligare ett antal arbetsplatser på andra håll i Sverige. Jobb som är produktiva och gör en god samhällsinsats. Den organisation som finns i ett kärnkraftverk som Barsebäck är ganska lätt att rasera men tar lång tid att bygga upp. Fullföljs beslutet kan betydande personalavgångar befaras.
De 420 anställda och de ca 1000 entreprenörer och konsulter som är beroende av vår verksamhet upplever återigen en stor frustration över att de politiska besluten inte grundar sig på säkerhet, ekonomi, hälsa och miljö. Personalen har inte enbart uttryckt sin oro för att bli arbetslösa. De har också en välgrundad tro på att Barsebäck bidrar till en bättre miljö, är ett kostnadseffektivt sätt att producera el och att anläggningen har mer än halva sin tekniska livslängd kvar.
Energiuppgörelsen kan få konsekvenser för fortsatt drift och säkerheten eftersom personalen kan känna det svårt att kämpa i motvind. Hög säkerhetskultur kan inte vidmakthållas utan gedigen kunskap, hög motivation och möjlighet till ständig utveckling och förbättring.
Vi har idag en hög kompetensnivå på grund av många års systematisk utveckling och utbildning samt den praktiska erfarenhet som personalen fått internt och externt. Avvecklingsbeslutet är ett hårt slag mot personalen som har ett grundmurat förtroende för den verksamhet vi bedriver. Vi skall inte förringa den besvikelse som beslutet framkallat och som kan leda till att delar av medarbetarna nu söker sig till en framtid inom andra verksamheter. Vi ser redan stora svårigheter med att rekrytera specialister till Barsebäck på grund av energiöverenskommelsen och det blir inte enklare om nyckelpersoner inom verket slutar. Kan vi inte ersätta den personal som slutar försämrar vi förutsättningarna för säker drift, vilket inte utesluter en tidigare stängning av de båda blocken.
Vi ser också en ökande risk för att ingen vill utbilda sig inom området och detta i sin tur kan få konsekvenser för hela branschen. För att utveckla ny teknik och upprätthålla en hög säkerhet inom kärnkraftverken krävs kompetens och åter kompetens. Vi kommer aldrig att ge avkall på säkerheten och givetvis gör vi därför allt vi kan för att behålla vår engagerade och kunniga personal. För att lindra några av de negativa effekter som energiuppgörelsen fått och för att dämpa den oro och osäkerhet som finns har företaget givit alla en anställningsgaranti till och med december 2001.
Barsebäck i elförsörjningen
Barsebäck har i mer än 20 år ensamt svarat för 60 % av Skånes elförsörjning. Eller den el som gruv-, metall-, maskin-, gummi-, plastvaru- och livsmedelsindustrin förbrukar i Sverige. Stängs Barsebäck genom förtida avveckling ersätts produktionen av kolkraft, främst från Danmark. Detta vet vi med bestämdhet. Nya anläggningar tar minst 4-5 år att bygga och blir med all sannolikhet fossileldade. Miljökonsekvenserna av denna ersättning blir betydande.
Enligt energiuppgörelsen skall det första blocket stängas 1998 och det andra tre år senare. Miljökonsekvenserna av att ha ett block stängt i tre år är betydande. Ett block i Barsebäck ersatt med kolkraft innebär bara det utsläpp av CO 2 motsvarande 1/6 av hela Sveriges utsläpp från vägfordon. Härtill kommer SO 2 och NO x.
Stängningen av Barsebäck innebär en stor kapitalförstöring. Verket har mer än 20 års produktionstid kvar till mycket konkurrenskraftiga kostnader. Härtill kan läggas att Barsebäck årligen betalar in 200 Mkr till statskassan enbart i produktionsskatt. Samhällets kostnad av en förtida höjning av elpriset tillkommer. Man kan ha olika uppfattning om storleken, men den uppgår alldeles säkert till mångmiljardbelopp.
Internationellt kan konstateras att kärnkraft byggs idag ut i länder där elbehovet ökar främst i Sydostasien och Östeuropa. I samtliga länder där kärnkraft tas ur drift ersätts den med fossileldad elproduktion.
Världen har de senaste 25 åren satsat enorma summor på att utveckla nya energikällor. Sveriges andel av detta är mycket liten. Trots dessa stora satsningar i framför allt Japan, USA och Tyskland spelar nya förnybara energikällor en blygsam roll i elförsörjningen. Det mesta som byggs är fossilkraft, kärnkraft och vattenkraft.
Från Barsebäcks och Sydkrafts sida bejakar vi utvecklingen av uthålliga förnybara energikällor. Bland annat den satsning som finns i energipropositionen. Men samma miljökrav måste ställas på dessa alternativ och vi måste ha en realistisk syn på vad som kan åstadkommas. Möjligheterna att i större skala bygga ut förnybara energikällor har så gott som alltid överskattats.
Att stänga Barsebäck i förtid bidrar inte till mer förnybar energi. Men motiven att satsa på biokraft, vindkraft, bränsleceller m m finns redan såväl i Sverige som globalt. Fossila bränslen svarar idag för ca 80 procent av världens energiförsörjning. Det finns alltså en stor marknad för nya energikällor. Sakskälen är starka för att skjuta på en förtida stängning av Barsebäck.
Vad gäller opinionen är förtroendet för verksamheten i Barsebäck högt. Det visar våra årliga mätningar. Samtidigt är oron för svensk kärnkraft mycket låg. Mer än 90 procent av skåningarna och mer än 70 procent av köpenhamnarna känner sällan eller aldrig oro för en olycka vid Barsebäcksverket. Redan i sig mycket höga siffror som givetvis hade varit ännu högre om vi inte haft alla överdrivna skildringar av kärnkraften.
Följden av det höga förtroendet och den låga oron blir att så gott som inga skåningar stödjer en snabb stängning av Barsebäck eller närmare bestämt bara 2 procent. 96 procent stödjer fortsatt drift under varierande tidsperiod, en anledning så god som någon att skjuta på en förtida stängning av Barsebäck.
En säkerhetsutredning 1994 för Barsebäck och OKG med bland annat f d generaldirektören vid SKI Olof Hörmander konstaterade: “Upprätthållandet av full säkerhet i verken fordrar en vision av fortsatt drift”…..”Vi förordar att den årtalsbundna avvecklingsinriktningen byts mot en enbart säkerhetsrelaterad avveckling”…..”Den politiska målformuleringen blir därmed förstärkande för säkerhetsmotivationen i ställetför som idag motverkande”.
SKI ger idag uttryck för samma uppfattning när det gäller att stänga ett block i Barsebäck. Staten har dessutom redan de verktyg som behövs för en säkerhetsrelaterad avveckling - nämligen en kompetent och aktiv myndighetsorganisation genom SKI och SSI.