Återstarta Barsebäck
Den stängda reaktorn i Barsebäck bör snarast återstartas för att minska utsläppen av farliga växthusgaser och avvärja hotande elbrist i kommande vinter. Vi går i världen mot en kärnkraftsvänligare inställning särskilt i Finland och USA.
I november 1999 stängdes med ett politiskt beslut reaktor 1 vid Barsebäcks kärnkraftsverk (615 MW el föll bort). Samtidigt startades dansk kolkraft för att ge ersättningskraften. Utsläppen av farliga växthusgaser ökade således vid stängningen och spreds över främst Sydsverige. EU:s miljökommissionär Margot Wallström protesterade till svenska regeringen att beslutet tagits utan MKB förfarande (utan miljöprövning).
I Finland oroar man sig för beroendet av Ryssland för el och fossilgas. Därför har kraftbolagen begärt att få bygga en reaktor till (1000-1600 MW). Ansökan avses komma bli behandlad av den finska riksdagen nästa år. Nyligen har den finska riksdagen beslutat att godkänna ett slutförvar djupt under marken av den svenska KBS-3 typen för använt kärnbränsle. Finland är det första landet i världen som fattat ett sådant beslut.
I år har Kalifornien drabbats hårt av elbrist och man förutser elbrist också på den amerikanska östkusten i sommar. Därför pågår i USA arbete med en ny energipolitik som syftar till byggandet av nya kärnkraftsverk.
I vintras var Sverige nära elbrist vid kallt väder 5 februari. Varning utfärdades av Svenska Kraftnät. Trots att alla de svenska kraftverken fungerade, 1000 MW reservkraft sattes in och man sparande på el efter uppmaning i media så fick man importera 2000 MW, mest dansk kolkraft. Svenska Kraftnät har nu utfärdat en föreskrift om hur roterande bortkoppling av elområden skall ske för att hindra att elförjningen i hela Sverige havererar.
Elanvändningen ökar i Sverige och den övriga världen på grund av den ökande IT användningen och den elektroniska ”revolutionen”. Vad gäller Sverige så bidrar också den ökande användning av elvärme.
Säkerhetsmyndigheterna för kärnkraften i Sverige SKI och SSI är i en ny årlig rapport till regeringen i huvudsak nöjda med kärnsäkerheten och strålskyddet i landet. Slutförvarsfrågan för använt kärnbränsle går framåt. Det unika underjordslaboratoriet vid Oskarshamnsverket lockar hit experter från hela världen. SSI anser att den metod SKB vill använda sig av, KBS-3-metoden, har goda förutsättningar att tjäna som planeringsförutsättning vid platsval för ett bränsleslutförvar. Det finns kommuner som Oskarshamn, Tierp och Östhammar som kan ta emot ett slutförvar. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har i ett remissvar förslagit att även Hultsfreds kommun tas med. I världen finns idag 438 kraftreaktorer i drift i 31 länder. Dessa reaktorer täcker ca 16 % av elförbrukningen i världen. De producerade under år 2000 ca 2450 TWh att jämföras med den svenska elförbrukningen om totalt 145 TWh. Idag är 31 nya kärnkraftsreaktorer under byggande.
En arbetsgrupp inom folkpartiet har föreslagit att ny kärnkraft skall kunna byggas och till det socialdemokratiska partiets kongress i höst finns en motion som förslår att avvecklingskravet skall tas bort. Miljövänner för kärnkraft är nu en större organisation än Folkkampanjen mot kärnkraft. Acceptansen för kärnkraft ökar i Sverige tillgängliga opinionsmätningar. Även i Danmark förekommer en debatt om behovet av framtida kärnkraft.
Slutsats: Kolkraftverkens utsläpp av koldioxid kan inte filtreras bort. Den stängda reaktorn i Barsebäck bör snarast återstartas för att minska utsläppen av farliga växthusgaser och avvärja hotande elbrist kommande vinter. Vi går i världen mot en kärnkraftsvänligare inställning speciellt i Finland och USA.
Docent Frigyes Reisch (kärnsäkerhetsexpert)
Fil dr Lars Persson (strålskyddsexpert)
