Utan kärnkraft nås inga klimatmål

Av Lars Wiegert
Resultatet från Doha Climate Change Conference var knappast oväntad. Alla fakta pekar tydligt i en riktning: Ju större andel kärnkraft som används i ett land, desto lägre siffror beträffande koldioxid och andra utsläpp kan de länderna ståta med. Till exempel ligger Sverige med sin rena elproduktion bäst till vad gäller CO2 enligt statistik från konferensen. Vi hör alltså inte till de stora bovarna, men faktum är att för att klara 2-gradersmålet måste de globala utsläppen av klimatgaser nå sitt maximum och börja minska inom fem år. Enligt IPCC måste CO2-utsläppen därefter minska i stadig takt för att till 2050 vara nere på ca 15 % av nivån år 2000. Ny forskningsrapport som publicerats av Världsbanken pekar på att till och med detta kanske inte räcker till utan att temperaturhöjningen i det scenariot kan bli dubbelt så mycket. Det tragiska är att så länge kärnkraften inte accepteras av miljö- och klimatförsvarare kommer handlingsförlamningen bara att fortsätta. Vad värre är så kommer planerna på stängning av kärnkraftverk i Tyskland och Frankrike att förvärra situationen.

Men inte ens omgående satsning på ny kärnkraft kommer att räcka till för att uppnå det kortsiktiga målet (minskning av CO2 inom fem år), eftersom ledtiderna är för långa. Däremot är kärnkraft nödvändig för att nå det långsiktiga målet till 2050. För att nå det kortsiktiga målet måste vi omgående sluta att avveckla fungerande kärnkraftverk i förtid och så långt möjligt och rimligt med hänsyn till kostnader, satsa på förnybart och minskning av fossilkraft. Samtidigt måste vi omgående börja projektera nya kärnkraftverk då det tar minst tio år innan det ger någon effekt.

Förnybar energi blir meningslös
Med detta i åtanke är det ofattbart att den tyska ’energivändan’ går ut på att ersätta kärnkraft med förnybar energi och samtidigt öka beroendet av fossilkraft, främst kol och gas. Även om man skulle lyckas med viss energibesparing, medför detta ingen som helst minskning av utsläpp av växthusgaser utan bara stora kostnader till ingen nytta. För varje kärnkraftverk som stängs blir tusentals vindsnurror och solceller meningslösa ur klimatsynpunkt då de bara ersätter annan klimatneutral kraftkälla. Till råga på allt planerar Frankrike att minska sin kärnkraft till 50 % av elproduktionen mot idag 75 %, vilket minskar möjlighet till export av klimatneutral el till bl.a. Tyskland. Liknande tankar om kärnkraften framförs ofta även i den svenska debatten.

Felaktig uppfattning om risker
Kärnkraft har funnits i 50 år. För närvarande är det ca 450 reaktorer i drift som tillsammans gett 15.000 reaktorår. Under denna tid har tre reaktorhaverier inträffat som påverkat befolkning utanför kraftverken; Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Av dessa har Three Mile Island inte gett utsläpp som krävt evakuering. Värst drabbade Tjernobyl som 20 år efter olyckan inneburit ca 20 dödsfall bland befolkningen i närområdet och denna dödsfallssiffra anses gälla än idag efter 25 år. Utsläppen i Fukushima befanns utgöra maximalt en tiondel av Tjernobyl och skadliga doser har inte drabbat befolkningen. Enstaka personer bland personalen i Fukushima fick doser utöver de tillåtna, men ingen i eller utanför Fukushima har omkommit på grund av strålning. Vissa evakuerade områden har redan friklassats för återflyttning.

Totalt har alltså hela världens kärnkraft medfört ca 20 dödsfall av civilbefolkning under de 50 år den funnits. Jämför detta med kolkraft som åstadkommer 20 dödsfall per TWh hos befolkningen (ExternE). Tyska kraftverk producerade 590 TWh år 2010, varav numera ca 55% är kolkraft. Enbart tysk kolkraft åstadkommer alltså uppemot 6.000 dödsfall under normal drift varje år. Detta blundar man för när man stänger kärnkraft och ökar andel kolkraft. På ett år har man ökat med tio nya kolkraftverk och fler kommer. Det är svårt att hitta andra åtgärder som kan vara mera destruktiva för miljön, klimatet och människors hälsa.

När det gäller slutförvaring av reaktoravfall så handlar det trots allt om begränsade volymer och tidsbegränsad farlighet, som kan minskas till några hundra år med nya reaktorer. Samtidigt kommer man bland annat i Sverige att bergförvara arsenik, kvicksilver mm, som inte har någon halveringstid alls och förr eller senare kommer att späs ut av grundvattnet. Om detta sägs inget.

Kolkraft ger också radioaktiva utsläpp p.g.a. radioaktiva föroreningar i kolet. Förutom innehåll av giftiga tungmetaller ger askan så mycket strålning att den borde gjutas i betong om samma regler gällde för kolkraft som för kärnkraft.

Liknande jämförelser kan man göra med andra energislag. Till exempel ger bioeldade kraftverk ca 10 dödsfall per TWh (ExternE). Faktum är att om man jämför hela livscykeln för olika kraftslag så åstadkommer kärnkraft inte mera utsläpp per producerad kWh än för vattenkraft eller vindkraft. Om man räknar in de samlade proportionerna för utsläpp och övriga hälsorisker så sticker vattenkraft och kärnkraft ut som de effektivaste och säkraste kraftslagen med minst hälsorisker för mänskligheten och minst klimatpåverkan.

Alla fakta pekar på att det är kolkraften som ska fasas ut så fort som möjligt. Kärnkraften måste istället byggas ut för att klara de långsiktiga klimatmålen. Men för närvarande är detta inte ens på agendan i klimatdiskussionerna. I stället satsar Europas största energiförbrukare på att låta förnybara kraftslag ersätta kärnkraft, vilket bara blir ett nollsummespel ur miljö- och klimatsynpunkt. Även i svensk debatt framförs liknande åsikter.

Hur mycket är vi beredda att offra?
Ska vi verkligen satsa på sämre miljö och klimatkatastrofer för att känna oss ’säkra’ från kärnkraften?
Hur många människoliv får det kosta? Hur mycket global uppvärmning får det kosta? Hur mycket sämre miljö? Hur mycket högre kostnader i form av punktskatter, avgifter mm? Hur ska samhället se ut? Det är tragiskt att så länge de som säger sig värna om miljö och klimat vägrar acceptera kärnkraft som viktig del av lösningen, så kommer situationen att bli alltmer kritisk.
Med andra ord: En sann miljövän måste vara för kärnkraft!

Artikeln grundar sig på uppgifter hämtade ur följande referenser (klickbara rubriker):
IEA Key World Energy Statistics 2012
BDEW Meldungen, Strom aus Erneuerbaren Energie 1. Halbjahr 2012
Climate Change 2007 Synthesis Report (IPCC)
Hälsorisker vid elproduktion (Analysgruppens sammanfattning av ExternE)
Vattenfalls Livscykelanalyser
Comparative Carbon Dioxide Emissions from Power Generation (WNA)
Energy Lifecycle of Nuclear Power (Nuclearinfo.net)
Morgondagens reaktor löser avfallsfrågan (Forskning.se)
Chernobyl’s legacy, Health, Environmental and Socio-economic Impacts (IAEA m.fl.)
Backgrounder on the Three Mile Island Accident (U.S.NRC)
Kalla fakta om Fukushima (SKC)
IAEA international fact finding expert mission of the nuclear accident following the great east japan earthquake and tsunami (IAEA)

Kan ej kommentera.