MFK uttalande om djupförvar

Vid KASAMs möte den 14-15 mars 2007 gjorde MFK följande utalande:

Slutförvaring av använt kärnbränsle kan göras på många olika sätt. Troligen skulle en slutförvaring i Australiens torra öknar kunna vara mera säker än ett djupförvar i Östhammar eller Oskarshamn. Slutförvaring skall dock ske i det egna landet enligt vad som redan bestämts av riksdagen.

Inom landet kan man fundera på om en placering av ett djupförvar tex i Hultsfreds kommun kunde vara något säkrare än i de andra nämnda kommunerna. Att släppa ner det använda kärnbränslet i 5 km djupa borrhål kanske skulle kunna vara säkert men väldigt svårt att riktigt veta – och i varje fall skulle det vara ytterst svårt att återta kärnbränslet om man så skulle vilja i framtiden. Kasam-principen att ett slutförvar bör utformas så att det dels gör kontroll och åtgärder onödiga, dels inte omöjliggör kontroll eller åtgärder anser MFK att vi bör följa.

Miljövänner för kärnkraft anser att kärntekniken för överskådlig framtid bör användas inom sjukvården, industrin och forskningen samt för att framställa elkraft i Sverige. Kärnkraften ger tillsammans med vatten och vind möjlighet till en närmast växthusgasfri elframställning för skydda vårt klimat. Kärnkraften är en möjlighet inte en belastning för Sverige. En säker slutförvaring gärna enligt KBS-3 metoden för långlivade isotoper och använt kärnbränsle bör därför skapas i vårt land.

Miljövänner för kärnkraft har förtroende för det program som SKB driver för att åstadkomma en säker slutförvaring av det använda kärnbränslet och även tillit till de statliga myndigheter som skall utöva tillsynen och besluta om villkoren.

MFK anser att man inte skall överdriva samhällets insatser för att åstadkomma slutförvaring utan sätta dessa i relation till vad man tex gör för att ta hand om den tungmetallhaltiga kolaskan som idag läggs på tipp på ett lerlager i Högbytorp i Bro kommun.

MFK anser sammanfattningsvis att en balanserad insats för att åstadkomma säker slutförvaring är rimlig – någon tidspress synes inte föreligga och någon oändlig säkerhet behöver vi inte åstadkomma. MFK anser således att lagom stora ansträngningar görs för en säker slutförvaring. Det räcker väl med att såsom inom strålskyddsområdet bestämma en låg risk från slutförvaret satt i relation till andra risker i samhället.

Kan ej kommentera.